IVF våren 2018

Vi bestämde oss för att tjuvtesta imorse (rd 10 med blastocyst) efter att mensen uteblivit (BIM i tisdags). Det var positivt! Man vågar typ inte tro att det är sant, och vi känner oss nog lite känslomässigt distanserade just nu båda två. Vill dock skicka med till alla att det uppenbarligen går att vara gravid utan att i princip ha några symtom alls. Jag har haft mensvärk i en vecka (har alltid det innan mens) och vaknat två nätter av smärtan. Var helt övertygad om att mensen skulle komma när som helst. Det enda lilla tecknet som funnits var att jag i helgen upptäckte diskreta typ bristningar på bröstet. Men det såg inte ut som "rutnätet" man alltid läser om (lol), så jag vågade inte tro på att det var positivt.

De vart inget guld ägg.. snarare ett ruttet ägg. De ringde ca 9 och meddelade att ägget inte klarat sig och de inget blir. Nåja väljer se de positiva! Slipper lutinus och kan nu låta läkarens framfart med nål läka ifred! Nu är de bara vänta till hösten då de är dags för sista omgången!

Ser fram emot en sommar utan en tanke på annat än vara och göra som jag vill när jag vill och njuta av sambon!  

Tack! Det skulle vara imorgon för mig då... otålig...

Någon mer som blev överstimulerad? När fick ni blödningen?

Hej tjejer.

Jag kommer ta en paus från familjeliv i sommar.

Första plusset efter mer än 2,5 år och så blir det missfall. Jag ska försöka tänka så lite jag kan på barn i sommar, vilket förstås är omöjligt. Men jag ska försöka njuta av sommaren och samla nya krafter för nya försök i höst.

Jag önskar er all lycka till och hoppas få läsa om många plus när jag kommer tillbaka. Hörs i höst.

Kram

Nu är det min tur att vara helt knäckt :(( Har känt mig ganska orolig över att jag sedan återföringen haft kraftig värk. Runt BIM blev den starkare och har fortsatt så. När jag pratade med kliniken, och BMM här hemma, sa båda att smärtorna lät för starka för att vara normala. Eftersom jag jobbar i en verksamhet med gynekologer kunde de klämma in mig i morse... Tyvärr ser det inte ut som en normal graviditet. Verkar finnas risk för utomkvedshavandeskap...eller att det är missfall på väg... Fanns en mikroskopisk chans, eftersom det är tidigt, att det utvecklar sig normalt men han trodde inte det. Jag är så jävla ledsen. Allt rasar. Rädd också att det ska bli operation och förlorad äggledare. Har lämnat blodprov idag och ska lämna nytt på torsdag för att se vad som händer med hcg-nivåerna. Varför ska man hela tiden behöva samla ihop bitarna av sig själv i den här processen?

Då var det igång igen... äggstockarna är fortfarande lite för stora. Så behandlingen avbryts innan den ens börjat, jag ska äta piller för blödning igen om två veckor, få blödning typ två veckor senare , då får jag börja med medicinen jag skulle ta nu, och om kroppen svarar ska vi precis hinna en återföring innan semestern, annars bryter vi igen och börjar om på nytt efter.... jag bokade en tid hos psykolog nu, jag orkar inte med allt som går åt pipan. Först att man ska ha problem alls, sen problem med läkare som krånglar, sen problem med behandlingen, sen ny behandling som inte funkar, och inte funkar vid högre dos heller, och sen ny behandling igen, problem med remiss , missad spolning, borttappade journaler, överstimulering, missad återföring, missad igen.. under alla dessa skitår har jag inte ens haft en chans att bli gravid - aldrig en ägglossning och fortfarande inte ens en återföring.

Man förbereder sig mentalt på att det kanske inte fäster, men allt detta runt omkring äter upp mig - jag ger snart upp - och vi har egentligen inte ens börjat!

Suck, vilket deppigt inlägg.... men idag är en skitdag! <3

Hoppas ni mår bättre!!

Efter illamående och svullen mage samt positivt test i fredags och lördags så kom en blödning på måndagen. Tre dagar fick man vara glad sen vändes världen upp och ner. Negativt test nu och i onsdags så nu är det bara att börja om från början igen. Vi har bestämt oss för att åtminstone finansiera ett försök själva, sen får vi se.

Hej.

Vad kul att höra ifrån dig, och vad roligt att du har kommit igång igen. Tråkigt att höra att du har mått så dåligt. Har du fått nån hjälp? Pratat med någon?

Det är så jobbigt att ruva. Jag hoppas och ber för att det går bra för er denna gången.

Jag mådde nog inte så bra i början av sommaren när jag var iväg och jobbade i Stockholm och var ensam. Men under semestern har det känts bra, har varit skönt att vara ledig och njuta av sol och värme. Men jag har även avskärmat mig en del från vänner, vet inte varför. Kanske har samtal om jobb och vardag känts meningslösa? Har inga gravida nära vänner, men har känt att det har varit extra jobbigt att se gravida bekanta på fb.

Men nu kör vi, denna gånger ska det funka för oss. :)

Hej!!! Vad skönt att du släppt IVF-tankarna under sommaren, känns som att det blir en liten nystart nu när hösten kommer för oss alla  håller verkligen tummarna att det går vägen för dig denna gången  heja heja!