IVF våren 2018

De vart inget guld ägg.. snarare ett ruttet ägg. De ringde ca 9 och meddelade att ägget inte klarat sig och de inget blir. Nåja väljer se de positiva! Slipper lutinus och kan nu låta läkarens framfart med nål läka ifred! Nu är de bara vänta till hösten då de är dags för sista omgången!

Ser fram emot en sommar utan en tanke på annat än vara och göra som jag vill när jag vill och njuta av sambon!  

Vi bestämde oss för att tjuvtesta imorse (rd 10 med blastocyst) efter att mensen uteblivit (BIM i tisdags). Det var positivt! Man vågar typ inte tro att det är sant, och vi känner oss nog lite känslomässigt distanserade just nu båda två. Vill dock skicka med till alla att det uppenbarligen går att vara gravid utan att i princip ha några symtom alls. Jag har haft mensvärk i en vecka (har alltid det innan mens) och vaknat två nätter av smärtan. Var helt övertygad om att mensen skulle komma när som helst. Det enda lilla tecknet som funnits var att jag i helgen upptäckte diskreta typ bristningar på bröstet. Men det såg inte ut som "rutnätet" man alltid läser om (lol), så jag vågade inte tro på att det var positivt.

Bara fyra st var bra nog att frysa, kändes lite på 21 ägg tycker jag... men fyra är ändå fyra, och fyra chanser

Nu väntar jag mens, och då ska jag ta ny medicin med östrogen för att bygga slemhinna och kunna få återföringen.

Och jag som fnyst så åt svullnaden... såg en bild på min kusin i 7e månaden och jag ser likadan ut!!! Alltså va?! Rätt ut, naveln fick en ny form och det gör ont i huden... två dagar av extrem svullnad, men nu verkar det bättre.. gör inte ont i alla fall

Smart att ta hjälp av din pt, jag tränar bara på egen hand, så frågan är om det är svårt att hitta en pt som kan hitta ett upplägg utan att känna mig sedan innan... får klura på saken

Hur mår ni?

Nu är det min tur att vara helt knäckt :(( Har känt mig ganska orolig över att jag sedan återföringen haft kraftig värk. Runt BIM blev den starkare och har fortsatt så. När jag pratade med kliniken, och BMM här hemma, sa båda att smärtorna lät för starka för att vara normala. Eftersom jag jobbar i en verksamhet med gynekologer kunde de klämma in mig i morse... Tyvärr ser det inte ut som en normal graviditet. Verkar finnas risk för utomkvedshavandeskap...eller att det är missfall på väg... Fanns en mikroskopisk chans, eftersom det är tidigt, att det utvecklar sig normalt men han trodde inte det. Jag är så jävla ledsen. Allt rasar. Rädd också att det ska bli operation och förlorad äggledare. Har lämnat blodprov idag och ska lämna nytt på torsdag för att se vad som händer med hcg-nivåerna. Varför ska man hela tiden behöva samla ihop bitarna av sig själv i den här processen?

Då var det igång igen... äggstockarna är fortfarande lite för stora. Så behandlingen avbryts innan den ens börjat, jag ska äta piller för blödning igen om två veckor, få blödning typ två veckor senare , då får jag börja med medicinen jag skulle ta nu, och om kroppen svarar ska vi precis hinna en återföring innan semestern, annars bryter vi igen och börjar om på nytt efter.... jag bokade en tid hos psykolog nu, jag orkar inte med allt som går åt pipan. Först att man ska ha problem alls, sen problem med läkare som krånglar, sen problem med behandlingen, sen ny behandling som inte funkar, och inte funkar vid högre dos heller, och sen ny behandling igen, problem med remiss , missad spolning, borttappade journaler, överstimulering, missad återföring, missad igen.. under alla dessa skitår har jag inte ens haft en chans att bli gravid - aldrig en ägglossning och fortfarande inte ens en återföring.

Man förbereder sig mentalt på att det kanske inte fäster, men allt detta runt omkring äter upp mig - jag ger snart upp - och vi har egentligen inte ens börjat!

Suck, vilket deppigt inlägg.... men idag är en skitdag! <3

Hoppas ni mår bättre!!

Åh nej, hur kan man ha sån otur?! Förstår känslan, man får inte ens chansen, det är så orättvist! Och så ska man vara glad för andra, eller än värre - tycka synd om, för de blir så svettiga med sina gravidmagar.... hmmm...

Funkar det att frysa så tycker jag ni ska göra det, självklart!

Kram

Jag har gjort ivf med donerad sperma, den är ju inte färsk  :) Det finns ju många som gör detta. Vet inte om det egentligen minskar chanserna så värst, det är ingenting jag har hört. Antar att det kostar en del att frysa ner, men om kliniken går med på det så borde det vara möjligt. Hoppas det löser sig!

Efter illamående och svullen mage samt positivt test i fredags och lördags så kom en blödning på måndagen. Tre dagar fick man vara glad sen vändes världen upp och ner. Negativt test nu och i onsdags så nu är det bara att börja om från början igen. Vi har bestämt oss för att åtminstone finansiera ett försök själva, sen får vi se.

Åh!

Min man fick frysa in sperma tidigare i veckan då han var orolig för att kvalitén skulle minska ytterligare. De sa då att det är bäst med färsk (förstås) men att detta kan vara en bra backup inför eventuella framtida försök.