Hormonkarusellen skrev 2018-02-14 19:31:26 följande:
Visst är det galet.. och jag tar på mig allt såklart, för inte nog med allt man ska stå ut med så passar jag på att även tycka synd om mannen för att han måste ge mig sprutor, och för att det säkert är jättejobbigt för honom att stå brevid och inget kunna göra när jag mår skit.
Varför kan jag inte bara låta honom ha det lite jobbigt med det, han är ju trots allt inte i närheten ändå av det jag går igenom.
Klassiskt kvinnosyndrom eller?
Man blir i vilket fall en fena på det här med gynstol, min gyn behöver inte ens be mig krypa längre ner längre, jag hänger mig i stolen där så rumpan nästan trillar i golvet. Något ska man ju va bra på om det inte är att bli gravid!
Njut nu av att du är gravid, tills motsatsen är bevisad är det ju faktiskt så!
Det där med gynstolen känner man igen!!!
kvalificerar mig också i högsta ligan gällande denna specialistgren!
lite svårt att veta om jag verkligen ska tänka att jag är gravid eller om man ska anta att man 'inte' är det så man inte blir så besviken vid ett minus... jag lägger mig nånstans mittemellan tror jag.. och fokuserar på nuet och jobbet, som sagt i dagsläget längtar man ju efter gravidkrämpor vad det än må vara...