Anonym (Också feminist) skrev 2018-01-04 13:29:02 följande:
Riktigt så allvarligt är det inte. Varken jag eller mina tjejkompisar/klasskamrater som var tjejer blev sextrakasserade av alla killar eller ens en enda i skolan, skriv inte så onyanserat. EN kille mobbade mig något fruktansvärt för att jag dissat honom på EN skola som jag då bytte ifrån men jag känner inte en enda tjej som kan skriva under på den nattsvarta bilden du målar upp. Vi lever inte i Egypten tex (där det är ett problem, har själv pluggat där)
Metoo-kampanjen känns rätt pinsam nu i efterhand trots att jag stöttade den först. Varenda liten tramsgrej godkändes i grupperna som lika allvarlig som våldtäkt (med trams menar jag tex när en tjej skrev att hon fått ett telefonnummer av en kille på jobbet vilket bemöttes med -Ja men det är en del av strukturen, känn inte att det inte platsar här-. Eller -Jag har inte varit med om övergrepp eller utnyttjande men jag har ju fått blickar-. Svar: Jamen självklart får du vara med, alla berättelser är lika viktiga!
Sen fanns det också extrema berättelser om incest där mamman varit delaktig i övergreppen (vilket inte kommenterades alls) men där slutsatserna blev -Ja titta alla män är likadana, jag hatar fan män, det är helt normala pappor som gör det här!
Normalt och normalt, psykopati syns inte på utsidan och tyvärr är en del av mänskligheten riktigt vidrigt funtad, män som kvinnor, och njuter av att skada och utnyttja.
Det handlar mer om hjärnans biologi (hur det finns olika hjärnor i varje population) än om strukturer.
Strukturerna i Sverige har det jobbats så mycket med att jag skulle säga att det är jämställt idag. Det är barns rättigheter som behöver stärkas och jobbas med! Oavsett kön.
Har man inte upplevt sextrakasserier på sin skola eller ens sett någon bli trakasserad så beror det på att man inte varit närvarande eller inte velat se precis som de som inte uppfattat att ens klasskompisar varit mobbad genom hela skoltiden inte sett eller velat se de som utsatts.
Jag har bara läst de metoo-berättelser som blivit offentliga eftersom jag själv inte delat mina berättelser och därför heller inte gått in i de grupper som finns under olika yrkeskategorier. Hade jag delat mina berättelser hade jag kunnat läsa andras berättelser men jag anser att jag inte har rätt att göra det om jag inte själv delar mina berättelser.