Hur står man ut med allt manshat i Sverige?

Feminismen är ett klassiskt så kallat shittest för att se om svenska män kan sätta ner foten och visa vem som bestämmer. Ni som försvarar jämnställdism i tråden är helt fel ute, det är en väg som varken är framkomlig eller önskvärd. Så lägg ner bara. Tänk dialektiskt istället för reaktionärt.

Nej feminismen är en utmaning, det är kvinnorna som säger åt oss män att vi kan dra åt h*vete tillsammans med vårt kapitalistiska system. Hur bemöter man ett sådant fullkomligt radikalt och rabiat uppror? Inte är det då genom att mjäkigt ursäkta sig och harkla fram något om mäns rättigheter.

På så vis är jag egentligen inte emot feminismen som sådan utan ser den som del i en historisk process på väg mot något... annat. På väg mot vad? Det beror på hur männen väljer att anpassa sig. Antingen på väg mot ett samhälle av hanrejer som effektivt raderar ut sig själv ur historien. Eller så kanske vi går mot ett nytt och helt annorlunda patriarkat? Ett patriarkat där sexualmoralen står i centrum, till skillnad från patriarkatet under kapitalismen. För är det något som blivit tydligt efter Meetoo så är det att kvinnorna längtar efter en ny sexualmoral.