Tramptass skrev 2018-03-19 20:30:21 följande:
Förlåt men känner mig lite förvirrad här. Lever själv med grav närsynthet (-14,5 på ena och 12,5 på andra). Visst skulle det vara skönt att slippa linser och glasögon, men... jag har aldrig känt att mitt liv inte är normalt?? Behöver jag gå på toa mitt i natten gör jag det oftast utan glasögon. Duscha går väl att göra hur bra som helst med linser? Eller utan något alls för den delen. Jag går till simhallen med linser. Jag tar mig runt i mitt hem utan att slå ihjäl mig utan synhjälpmedel. Vilket de flesta blinda människor också gör, mig veterligen. Man anpassar sig helt enkelt. Tycker det känns lite överdrivet att kalla det en enorm funktionsnedsättning faktiskt.
Med hjälpmedel är det naturligtvis inga problem på det viset. Problemet är ju när jag inte har hjälpmedel. Då skulle jag definitivt inte kunna vara i trafiken, inte kunna sitta vid datorn, inte kunna se något på tv. Jag skulle mao inte kunna arbeta utan hjälpmedel och inte leva normalt. Skulle inte alls vara bekväm med att lämna hemmet.
Problem nummer två är att hjälpmedlen är otillräckliga. Jag kan inte sporta med glasögon, jag kan inte vara på badhus/i vatten med linser (ja, jag har provat, fler än en gång, det har alltid slutat i katastrof) och jag vill naturligtvis inte behöva "gissa" mig fram hemma mitt i natten. Jag har trampat på saker osv, för att jag inte sett. Jag skulle inte klara mig så bra om jag råkade ut för en olycka och inte hade något hjälpmedel. I praktiken så klarar jag mig ju nu, men det är inte BRA. Jag är långt ifrån nöjd och jag har ofta problem med ögonen. Har man bara glasögon en liten del av dagen så är det säkert ingen fara, men för mig är det inte alls som att jag skulle klara mig lika bra utan.
Det ÄR det ju en funktionsnedsättning. Jag skulle inte kunna leva normalt utan hjälpmedel, men det måste man bekosta själv. Det tycker jag är underligt, faktiskt. För många andra fysiska problem finns det hjälp att få. Men inte om man inte kan se? Och det är inte en billig historia.
Andra kanske inte alls störs över att se dåligt, men JAG gör det i min vardag. Det är något som jag dagligen har någon typ av problem med, på ett eller annat vis. Det fungerar någorlunda med linser och jag "slår inte ihjäl mig" såklart, men det är inte alls så att jag är nöjd med den lösningen. Många vardagliga saker påverkas av min dåliga syn.
Men du behöver såklart inte känna som jag. Jag tycker ju oavsett din åsikt att det är en sådan nedsättning som man borde få hjälp med, eftersom hjälpmedel FINNS, och det är inte alls som att man kan leva normalt utan, om man ligger runt -8.50.