Tre personer i barnets liv? Funkar det?
Pappan till mitt barn valde helt plötsligt att efter 10 år lämna mig mitt i graviditeten. Han har inte varit engagerad allt för mycket utan jag tackar gudarna för att min syster har funnits där som stöd. Hon var med på förlossningen, hon låg på neo med mig under dom två veckor vi fick spendera där, hon fick dom 10 pappadagarna och vi ses nu flera gånger i veckan. Hon avlastar mig mycket, jag och sonen brukar bo hos henne på helgerna.
Jag har haft en depression och mått fruktansvärt dåligt efter pappans svek men sonen har fått mig att orka. Men jag börjar nu känna att mitt liv går vidare. Jag har gått vidare. Min syster och hennes man brukar ha honom på fredag eller lördag kväll en 5-6 timmar själv, så jag kan göra egna saker. Den dagen hon inte har honom har jag hemnes barn så hon kan göra saker för sig själv.
Bvc tantrn tycker nu att jag gott kan lämna han en natt hos min syster. Jag sover ändå där så min tanke är i så fall att jag sover i rummet brevid. Bvc resonerar som så att min syster är hans andra anknytningsperson eftersom hon funnits där ända sen början och eftersom vi ses så ofta. Så hon anser att att det inte skulle vara några problem för mig att göra det nån gpng i veckan så jag får sova en hel natt. Men jag är så osäker. För mig är det skillnad att lämna honom bara ett par timmar än en hel natt. Visst, jag skulle finnas där ditelt på morgonen eftersom jag ändå sover där men iaf. Hur tänker ni kring detta?
Jag har även funderat på att involvera min pappa och hans fru då dom också så gärna vill finnas där och ha honom ett par timmar då och då. Jag har hittills kännt mig tveksam till detta men jag ser också att det är sårbart att bara ha en person att kunna lämna till om något skulle hända eftersom jag är själv. Hur hade ni tänkt där?