Du jobbar på äldreboende och det kommer en ny brukare = det är mannen som våldtagit dig som barn, hur hade du reagerat?

Ursäkta men storyn låter för osannolik. Du trollar ju.. 

Och du blev gravid och hade ägglossning just under den våldtäkten då han råkade komma i dig?

Vad vidrigt att du skriver till en som blivit våldtagen att hon inte är bättre än sin våldtäktsman för att hon hämnades. Han förgrep sig på en ung person, hur kan det någonstans vara på samma nivå som att hon sedan hämnades på någon som gjort henne illa och fått henne att må dåligt? Du kan tycka att hämnd är fel men fy fan för att jämföra någon med sitt äckel till våldtäktsman, hoppas du skäms.

6 år låter extremt långt för våldtäkt och Sverige. Var det några särskilda omständigheter? grov våldtäkt? var du minderårig?

TS och Tina ni borde typ släppa det här.

Tina - Helt sjukt att du kör någon jävla shaming på ett barn som inte ville anmäla. För att sedan gå och förlöjliga hennes situation som att den aldrig har hänt. Livlig fantasi? Vad fan är det för fel på dig som påtvingar dina ideal på andra. Usch. Du gjorde dina val, hon gjorde hennes. Mest sorgliga är att hon inte hade föräldrar som såg.

TS - jätte tråkigt att höra om din sitation. Jag känner att detta faller lite in i grå-zonen av vad som är etiskt på en arbetsplats. Precis som att det inte är okej att behandla familje- och släktmedlemmar på grund av de kval som blir, så tror jag att i dessa fall att det blir fel helt enkelt. Och väldigt svårt för vilken professionell som helst att lämna känslorna hemma. Tala med din chef, berätta om din upplevelse och hur viktigt det vore för dig att inte behöva arbeta med denna brukare. Tills dess att din förflyttning sker, blanda även in facket etc, se till att vara hemma utan att vara i kontakt med honom. För att oavsett hur mycket som du har "kommit över detta", så kommer man aldrig över det. Du ska inte behöva uppleva mer negativa känslor på grund av den här mannen. Eller på grund av vad idioter säger till dig online. Kramar, och bästa lycka till dig!

Barn kan ha livlig fantasi? Du menar alltså att TS ska ha hittat på det hon har råkat ut för eller att det inte alls var så illa som hon har berättat?

Barn kan ha livlig fantasi? Du menar alltså att TS ska ha hittat på det hon har råkat ut för eller att det inte alls var så illa som hon har berättat?

Jag anmälde inte heller det övergrepp jag utsattes för.

För min del så handlade det om att jag inte vågade pga att han var en vän till mig.

Och jag var rädd att folk inte skulle tro på mig.

Du kan inte tänka dig att det kan vara samma sak för TS?

Hon var ju dessutom barn när det hände.

Och vad skulle det hjälpa henne att anmäla nu? Och hur långt skulle hon komma med det?

Det skulle förmodligen bara stå ord mot ord.

Hur skulle du själv känna om någon sagt att du bara hade livlig fantasi när du blev våldtagen?

Ja,barn kan ha livlig fantasi. Men det betyder inte att man inte ska tro dem om/när de berättar om att de blivit utsatta för ett övergrepp.

Det är något ett barn inte ens borde känna till vad det är. Så om ett barn berättar en sådan sak så tycker jag att man ska ta det på allvar.

Att bli våldtagen av släkt, familj och nära vänner till dom hela sin uppväxt trycker ner en, man får också traumatisk bindning. När man är vuxen har ju övergreppen slutat och man är äntligen fri samtidigt som man är för svag för att anmäla.

Att systematiskt utsättas är ingenting jämfört med att utsättas en gång,