KlantSmurfen skrev 2019-07-19 19:46:47 följande:
Våldtäkt/sexualbrott ses som brott för att det är väldigt kränkande handlingar så man får utgå ifrån att personen upplevt det som kränkande för att det öht ska kunna räknas som ett brott (om personen är byxmyndig). Eftersom man inte vet hur personen kommer att reagera ska man fråga först, men om personen blev glad kan man inte räkna det som ett brott.
Du får gärna förklara vad som är kränkande med "sexfantasierna", "mmm".
"Och ska vi tro det första citatet får vi samtidigt veta att det inte går att samtycka kvällen innan så Kunskapstörst får alltså svårt att tillåta sin partner att ha sex med honom när han sover utan att det innebär en våldtäkt"
Om du anmäler en partner för ett övergrepp som skedde när du sov men är ärlig om att du givit partnern ditt samtycke att ha sex med dig när du sover blir du knappast tagen på allvar om det inte hänt något i relationen så det skulle finnas anledning att misstänka att samtycket är indraget.
Lagtexten är lagtexten. Om du inte visste det så är det lagen man följer i Sverige, och möjligen också tillämpningen av lagen utifrån olika fall och resonemang i HD.
Om du vill argumentera för att t.ex. njutning är ett kriterium som friar våldtäktsmän från att bli dömda, behöver du mer på fötterna än din egen åsikt. Ge mig källa på det. Jag har nyss citerat en sida där man uttryckligen förklarar att samtycket behöver vara i nära anslutning till sexet, och också lagtexten. Samtycke efteråt räcker alltså inte, enligt den sidan. Varför stämmer inte det som står där?
Jag tror att man medvetet valt att frångå detta med njutning/beteende, och koncentrerat sig på det uteblivna samtycket i lagen. Detta för att slippa domare som med den gamla lagen suttit och spekulerat om att hon faktiskt ville det eftersom hon hade utmanande kläder och lade sig i samma säng som den anklagade, etc...
Om jag blir rånad och rånaren blir anmäld, så lär inte rättsväsendet släppa misstankarna för att jag erkänner i förhör att jag tyckte det var superskoj att bli rånad. Därmed inte sagt att jag alldeles säkert har rätt här, men jag tror det. En våldtäkt är en våldtäkt, även om den inte åstadkommer skada psykiskt eller fysiskt. Dock kommer antagligen inte särskilt många av dessa fall till domstol eftersom båda är nöjda och ingen anmäler. Men det betyder inte att det inte är ett brott.
Kommer onekligen bli intressant om ett sådant här rättsfall dyker upp, och man kan följa det och få veta hur man tolkar lagtexten. Man frångår ju uppsåtet i den här lagen, vilket då betyder att intentionen hos den som är anklagad för brottet saknar betydelse.
