naano skrev 2019-08-02 23:40:22 följande:
Nej det är ju så, men samtidigt känner jag mig liksom så värdelös som inte heller orkar kämpa på och traggla mig igenom det till det funkar. Men febern tog knäcken på mig. Feber från att han var ca 3 dagar gammal som höll i sig i 1,5 vecka och med 5 mjölkstockningar som avlöste varann. Jag var så sliten. Såriga bröst som sprack. Vilken smärta.
Ja nu mår vi hur bra som helst, jag börjar återfå mina krafter som jag hade fått och kroppen börjar sakta men säkert återgå till det normala.
Försöker påminna mig själv om knipövningar både fram å bak (haha) och det blir ju bara bättre och bättre.
Jag sprack så jag fick sys med 2 stygn, ingen stor sprickning med andra ord men ändå. Har spruckit vid varje förlossning med 2-3 stygn som åtgärd.
Jag som alltid trott att jag bara skulle få flickor är stolt som bara den över den lilla pojken som nu ligger och sover så gott i husvagnssängen. Jag har till och med svårt att låta andra hålla i honom och gosa, jag vill liksom ha honom för mig själv.. hihi :))
Jag förstår att det inte kan vara lätt att orka med. Jag har, trots fyra barn, aldrig haft problem med amningen. Jag ser det som en stor gåva eftersom jag förstår att det inte är givet att det ska funka så lätt.
Nu EFTER förlossningen så är mina ben och fötter såå sjukt svullna!! Ser ut som en av tanterna jag tar på stödstrumpor på jobb, LOL :)) så när jag kom hem och vägde mig höll jag på att få spader, jag vägde endast 4 kg mindre!! Tösen vägde ju 4 för sjutton :((
Jag hoppas verkligen att vätskan försvinner snart.