Det här är en tråd för alla föräldrar som fått barn i juli månad 2019. Välkomna in i värmen för att diskutera förlossning, amning, flaskmatning, utveckling och allt som hör till det första året för bebisarna. 
Håll god ton i tråden!
Hej på er! :)
Här går allt också bra. Jag fick ge upp amningen, vart så sjuk med feber som inte gav med sig. Fick antibiotika och började med ersättning fast det tog emot jätte mycket. Men men.
Lillgrabben är idag 4 veckor gammal.. galet. Stoppa tiden!!
Han är otroligt snäll, sover mycket, ligger och tittar när han är vaken och är bara världens underbaraste. :)
Hos oss ger vi sista kvällsflaskan vid 23.30-midnatt nån gång och sen vaknar han som en liten klocka efter 3-3,5 h och vill ha mat. Sen somnar han om och sover till ca 6-8 Nån gång.
Nu är vi på husvagnssemester och jag var galet nervös för hur det skulle gå på nätterna men det går väldigt bra hittills så jag hoppas det håller i sig.
Hur mår ni i kropparna efter förlossningarna?
Frökenbea: min son kräktes väldigt mycket också de första dagarna. Jag tror han mådde illa av allt fostervatten som kom upp. Det var väldigt mycket som kräktes upp både dagtid och nattetid men gav med sig efter ett par dagar. Tror du det kan vara det eller är det något annat? Hoppas att ni får åka hem snart och att hon mår bra!
Alltså jag är fasiken sugen på en 4e.. helt sjukt.. haha! Den känslan kanske ger med sig sen.....
Fy för feber.. vet hur det är. :/ hoppas att det ger med sig snart.
Jag hade trikå bh vadderade från hm. Tyckte de var jätte sköna. Två pack, en grå och en svart.
Nej men usch vad jobbigt!! Ja vilken start på livet :/ jag hoppas verkligen att det vänder och går åt rätt håll så ni får komma hem och mysa med resten av familjen som väntar.
Haha jaså du är också sugen på en till? Haha:)) det känns ju bara så sorgligt om det skulle vara det sista barnet, får en sådan sorglig känsla inom mig. Men sambon är öppen för ett till barn i framtiden om det nu skulle vara så. Känns bra att veta ;)
Mår du själv bra efter förlossningen?
Nej det är ju så, men samtidigt känner jag mig liksom så värdelös som inte heller orkar kämpa på och traggla mig igenom det till det funkar. Men febern tog knäcken på mig. Feber från att han var ca 3 dagar gammal som höll i sig i 1,5 vecka och med 5 mjölkstockningar som avlöste varann. Jag var så sliten. Såriga bröst som sprack. Vilken smärta.
Ja nu mår vi hur bra som helst, jag börjar återfå mina krafter som jag hade fått och kroppen börjar sakta men säkert återgå till det normala.
Försöker påminna mig själv om knipövningar både fram å bak (haha) och det blir ju bara bättre och bättre.
Jag sprack så jag fick sys med 2 stygn, ingen stor sprickning med andra ord men ändå. Har spruckit vid varje förlossning med 2-3 stygn som åtgärd.
Jag som alltid trott att jag bara skulle få flickor är stolt som bara den över den lilla pojken som nu ligger och sover så gott i husvagnssängen. Jag har till och med svårt att låta andra hålla i honom och gosa, jag vill liksom ha honom för mig själv.. hihi :))
Haha nej men fy! Men alltså vätskan försvinner nog snart, jag var med lite vätskefylld dagarna efteråt. :)
Hur går det för er flicka? Jag kommer inte ihåg vad hon skulle heta?
Vi har nog mer eller mindre bestämt oss för William. Men jag har bara kallat honom för det 3 gånger.... Goddag beslutsångest!
Sitter här på campingen i solen nu och väntar på att herr underbar ska vakna så han kan få lite käk. Jag hade glömt bort hur underbart den här första tiden är, så längesedan jag hade en bebis. Hela 8 år. Men grymt skönt och mysigt med en sladdis :))
Nä men vad säger du.. vad hemskt att det inte går över. Har ni kunnat ta något urinprov? Lider med er, man vill ju bara få komma hem och att de små ska ha det bra. Vad tror dom att det beror på om det inte är uvi?
Oj, glömde ju svara på din fråga :) ja, vi lyckades fånga lite urin igår, hehe, det är talang det kan jag säga, LOL!
Så urinodlingen är färdigt tis eller ons. Men de har inte nån aning om vad de konstiga kräkningarna kan bero på...
Fortsättning följer.
Hoppas ni alla med nyfödda har det bra. Kram på er <3
Hej igen allihop.
Nu är äntligen vår dotter här!
Hade ju bf 22/7 men hon föddes först 2/8 efter en riktigt lång och tuff förlossning. Hon mår dock super och är pigg och stark
Hej och grattis till alla bebisar!
Jag har försökt skriva från min mobil men det verkar inte gå å skicka från den. Min dotter föddes på bf+12 (19/7), fyra timmar efter vattnet gått, såå skönt att bebis äntligen är här, som man väntat!
Min lilla tjej har dock senaste veckan fått ont i magen, jag helammar henne och amningen funkar bra, (ska till BVC för viktkontroll idag), hon passerade födelsevikten (4265 g) första veckan så jag hoppas det fortfarande ser bra ut. Dock har hon ont i magen vilket hon fått sista veckan, och det kommer oregelbundet, främst eftermiddag och kväll, det enda som hjälper då är att amma henne. Hon gallskriker inte, men gråter och är missnöjd och man ser att hon kämpar med gaser i magen, vi har provat pysventil och det verkar hjälpa henne endel iaf.
Jag undrar om någon här har någon erfarenhet av magont, bajs och kanske något tips? Har inte provat droppar än men tänker Semper eller minifom? hennes bajs är ofta gult och skummigt (innan magont var den mer gul och kornig), kan inte minnas att min stora tjej hade skummigt bajs, men det kanske är helt normalt (ska kolla med BVC idag), men de bästa råden är ju såklart från erfarna mammor, och mammor i samma situation :)
Hur funkar era nätter?? Får ni bebis att somna i egen säng till natten?
Min tös, dock endast 9 dagar gammal än så länge, somnar ALDRIG....
Hon ammar fullt på båda brösten tills hon e nöjd och somnar oftast. Men så fort jag lägger ner henne så tar det inte lång tid förrän hon vaknar igen. Hon har såå svårt att komma till ro :(
Enda chansen för mig att få liite sömn är att liggamma och sen låta henne ligga kvar hos mig i sängen. Men man är ju helt rädd efter all information om hur barn INTE ska sova hos föräldrarna pga plötslig spädbarnsdöd etc...
Hur gör ni? Råd o tips, please :)