Anonym (Lina) skrev 2019-10-25 01:21:02 följande:
Inte roligt när dom skriker i sömnen, man tycker så synd om dom.
Jag fick förklaringen att det var mardrömmar typ. Att dom nu förstår att mamma och pappa inte alltid är där men att dom då kan känna sig lämnade och då bli ledsna. Detta är en fas som sedan går över, hjärtskärande men utvecklande också. När man fick förklaring blev det blandade känslor som gulligt, då man på någon konstigt sätt blir lycklig att ens barn blir ledsen över att dom tror man försvunnit, samtidigt jobbigt!
Är ibland så lätt med småbebisar att påpeka magen (vilket det iofs är till stor del) men ibland är det även så att det bara är en fas :)
Hoppas ni kommer fram till vad det är och att det går över snart :)
Åh tack! Ja men jag tänker likadant att det måste vara något sånt. Det händer ju inte jämt utan någon gång då o då men visst är det hjärtskärande det låter som att något hemskt hänt dom för det är inget skrik man hör ofta. Tycker så synd sen när han vaknar av det han andas och snyftar som att han är jätteledsen .