Avskyr spädbarnstiden
Är det fler som inte gillar spädbarnstiden? Jag avskyr det här med att aldrig vara jag utan alltid ha en annan varelse som är 100% beroende av mig. Gnället i tid och otid, aldrig veta hur nätterna blir.
Har också ett stort barn på5 år så det är inte första gången jag går igenom det heller. Kände samma sak sist men vågade aldrig erkänna det. Älskar att hänga och umgås med stora barnet , även om han testar mig så förstår jag vad han säger och vill samt att jag kan göra mat utan någon på mig eller bara ta en dusch i lugn och ro.
Pappan finns med i bilden och vi delat på ansvaret och nätterna så jag är inte sliten på det sättet men jag bara ogillar bebistiden och känner mig så ensam med att tycka så. Det verkar som att folk kopplar ihop det med att inte älska sitt barn vilket jag verkligen gör, hon är både högt älskad och önskad och alldeles underbar.
Vill bara veta om det finns fler som känner som jag och om ni har något tips kanske:)
