Bäst liv för katt? Inne/Ute?

Katter har naturligtvis det bästa livet ute - på landet. Det finns risker ute för katten, precis som för alla andra djur. De kan bli tagna av en räv eller en rovfågel, de kan bli påkörda eller råka ut för någon mänsklig psykopat. Men de är fria att leva ett naturligt liv utan att stängas in i fångenskap.

Bor man i stan, så är det egentligen inget liv för en katt. Ute är det extremt farligt och inne är den en fånge. Jag tycker nog inte man ska ha katt ens om man bor i stan.

Grejen är väl kanske att jag inte tycker att man bör ha djur i stan över huvud taget.

Att hålla en katt inomhus ett helt liv anser jag vara större plågeri än att ligga skadad i ett dike ett dygn. Men jag har ju knappast testat något av det själv så vem är jag att veta egentligen.

sedan är ju frågan hur hög risk det är för katter att bli påkörda i stadsmiljö? Jag tycker

Det verkar vanligare på landet där hastigheten på

Vägen är högre? Dock ingen som helst vetenskaplig eller statistiks grund här så det kanske inte alls är så.

Självklart ska man inte utsätta djuren för hög risk att skada sig. Men sådana risker ser jag snarare som exempelvis att låta djur gå i hagar med glas och gammalt skrot. Inte att låta en katt få lov att vara utomhus

Katter mår bäst ute. Om de bor ute på landet. Att ha utekatter i tätbebyggelse, stad eller radhusområde är helt oförsvarligt.

Varför undrar jag då? En snabb googling ger mig att av en miljon katter dör 6000 per år i trafiken. På 800.000 hundar dör 3000 i trafiken. Där

Uppges oförsäkrade katter vara ett stort problem. Avlivas i större utsträckning för små skador då man inte har råd med vården.

Utöver detta anges att främst innekatter som är

Ute då och då och inte vana vid trafiken dör pga trafiken.

Ur detta perspektivet, om man dessutom tar kattens beteendebehov i beaktande, så blir min åsikt om att även katter i stan ska få

Vara utekatter ännu starkare. Alternativt, man skaffar inte katt i stan

Ute. Det är inga guldfiskar direkt, katter är rovdjur.

(Tycker inte man ska tillfångata guldfiskar heller men kom inte på något bättre exempel.)

Samma som med människor då?

Det är ju olika beroende på individen!

Eftersom det finns 150 000 hemlösa katter i Sverige så skaffar man naturligtvis en katt från katthem/förening. Då får man veta från dem, som är experter, vad just den katten verkar ha för behov. Och ibland tar man fel.

Såhär kan det vara: En katt är född ute och har varit hemlös hela sitt liv, i ca 6 år. Man tror att han kommer ha behov av att vara utekatt för att det är det han är van vid. Men det visar sig att han efter tillvänjningstid älskar att bo inne, älskar närhet och bus. Vid några försök att få gå ut, i trygg utemiljö, har han blivit rädd och vänder helst in igen. Sen visar det sig att katten har nedsatt njurfunktion och en tandsjukdom. Då låter man honom få vara innekatt så man inte riskerar hans hälsa, och så satsar man på att göra hans liv så bra det går, med lek, stimulans, närhet, gos, och en bra kattkompis, om han vill ha det.

Denna katt bor i lägenhet och inne. Han fanns redan och han led. Skulle jag inte skaffat honom, bara för att jag bor i stan?

En annan katt har varit hemlös en tid men är mycket tam och trygg. Ingen ägare går att finna trots efterlysningar och polisanmälan om upphittad katt. Han är en slöfock och vill bara ligga på soffan och i sängen och slappa. Sover jämt. Vill gosa ibland men bits ofta, är oförsiktig och hårdhänt mot människor. Men vid ett par försök att gå ut i trygg utemiljö blommar han ut, blir en helt annan katt. Lekfull, glad, jagar, klöser, buser, blir världens gosigaste och tillgivnaste när han väl väljer att gå in.
Denna katt vore det oförsvarligt att ha inomhus. Han blir apatisk, ger upp på livet.

Man kan inte säga att det ena eller det andra är rätt. Katter är lika olika som vi! Vissa av oss vantrivs med vissa livsstilar.

Inne eller ute är rätt ointressant så länge ägaren gör det bästa för katten.
Hundar har skötare men katter har tjänare.

Min är supernöjd inne och att få gå ut i koppel, är ute någon timme om dagen och går själv fram till dörren när han vill gå in igen. Likaså att han berättar när han vill gå ut, och då går vi ut.

Man gör som man vill, men jag skulle aldrig låta min älskade kisse springa vind för våg, kanske bli påkörd, kattnappad eller skadad, eller fösvinna... skulle oroa ihjäl mig och aldrig kunna sluta tänka på vad som hänt honom.
Har haft en stor mängd innekatter som vissa har varit helt inne och vissa ute i koppel och de har mått superbra allihop och aldrig saknat någonting.

Ska vi ha rådjur inhägnade i små trädgårdar också? Eller rävar i små burar kanske? Stollaryck. Det bästa för en katt är givetvis att få vara ute i det fria och jaga på nätterna. Jag har inget problem med att folk har innekatter men inbilla er inget annat än att ni gör det av egoistiska skäl.