Springmask IGEN!!! Kan inte berätta för mina föräldrar
Jag är en 20-åring som bor hemma med mina föräldrar och mina syskon. Allt började för cirka 4 år sedan. Då upptäckte jag för första gången att jag hade springmask. Jag fick panik och berättade för mina föräldrar som inte tog det bra. De kallade mig hypokondriker och sa att jag bara inbillade mig trots att jag hade sett mask med mina egna ögon. Jag fick tjata på de säkert 20-30 gånger innan de tog medicinen, samma sak med mina syskon. De ville inte heller hjälpa mig med att byta lakan, städa osv, så jag fick ta hela huset själv.
Ett år senare fick jag springmask igen. Och efter ett tag fick jag det ytterligare en gång. Jag berättade för mina föräldrar båda gångerna och fick samma reaktion. Senaste gången jag hade mask-symtom var för cirka 2 år sedan.
... Fram tills igår. Jag satt i soffan när jag kände den där obehagliga kliande, krypande känslan. Jag var nästan säker på att det var springmask. Jag gick till badrummet, kollade i en spegel och lyckades se en mask som kröp. Usch!
Jag har blivit van vid masken så jag har inte lika mycket panik längre, men jag har lite ångest över två saker. För det första: Varför får jag alltid springmask trots att jag är så försiktig med hygien och sånt? Jag tvättar mig alltid noggrant både före och efter toabesök, har korta naglar, sköljer alltid frukt och grönt, äter nästan ALDRIG med händerna (jag äter t.o.m chips med sked), duschar kroppen (inklusive röven) varje morgon och kväll och försöker dammsuga rummet och byta lakan varje vecka. Varför får jag springmask trots detta? Vi har inte ens något småbarn i huset som kan dra hem masken, den yngsta ungen är numera 14. Vi känner dock folk med småbarn som säker drar in massa maskägg. Det känns ju helt hopplöst. Oavsett hur mycket man städar så kommer det alltid vara någon som drar in ägg i huset.
Jag undrar ju om det är något fel på min mage. Har jag "svaga tarmar" med en dålig bakteriekultur, eller vadå? Varför är jag så känslig för springmask?
Den andra saken som ger mig ångest är att jag inte kan berätta för mina föräldrar. Det lönar sig ju inte ens. Jag orkar inte att det blir värsta bråket och att alla hånar mig igen. Orkar inte tvätta alla jävla sängkläder, soffor, kuddar, gosedjur och allt annat som finns i vårt hus. Orkar inte tjata hundra gånger på två vuxna människor och mina syskon om att de måste ta sin medicin. Vad kan jag göra? Är det omöjligt att bli av med masken om jag är den enda som tar medicinen och bara städar mitt rum lite extra? Om jag ska vara ärlig så känns det lönlöst att städa hela huset sådär överdrivet om äggen alltid bara kommer tillbaka.
En till sak jag funderar på är om springmask kan ge magproblem. Jag har nämligen varit lite dålig magen de senaste veckorna. Just nu har jag liiiite magont. Kan det bero på masken?
Kom och dela med er av era erfarenheter! Jag är desperat