Pappan ska vara föräldraledig. Kommer det gå?

Om det inte finns några alternativ så måste det ju funka. Alltså att ni redan bestämt med jobb och så. I så fall måste du vara redo att lämna över och han måste förstå att det kan bli tufft den första tiden. För barnet är van med att det är du som finns där. Och plötsligt gör du inte det. Men pappa +barn kommer att hitta sina egna sätt och sina egna rutiner och det är ju jättefint och viktigt att de får den tiden tillsammans.

Kanske kan ni gå omlott lite? Jobba deltid båda två 1-2 månader för att sen skifta helt?

När jag fick mitt första barn så började jag jobba ett par dagar per vecka redan efter 3 mån, det var det som funkade bäst för oss. Visst var han liten och jag saknade honom (även om jag sen hade 5 dagar per vecka tillsammans med honom dygnet runt!) men samtidigt var det en praktisk lösning som vi behövde få att fungera. Så jag fick nog också tänka bort känslorna litegrann för även om man tänker bort den biten så kan det smärta lite att smyga hemifrån när man har en mammig liten bebis som ligger och sover. Men jag fick helt enkelt vara trygg i att hans pappa kan precis allt likabra som jag och att de kommer ha en fin dag tillsammans. Och sen imorgon är det min tur att vara hemma och mysa.

Med barn nr 2 var jag helt ledig en längre period än jag varit med första. Och sen jobbade jag deltid i drygt ett år innan han började på dagis, så där behövdes ingen riktig överlämning på det sättet utan då turades vi om mer.

Inte läst tidigare svar. Har bara en spontan tanke angående manlighet och vem som duger. I min bekantskapskrets hänger det där lite ihop med vem som varit föräldraledig och hur mycket. Dvs. de pappor som fått vara föräldralediga har fått en bättre, närmre relation till sina fäder också, vissa har till och med gått över till att bli lite extra pappiga, och vilja att pappa gör saker, eftersom de vant sig vid honom.

Med det sagt kommer det så klart att vara en omställning för ert barn när huvudansvaret flyttas, men jag tror att det kommer att bli en positiv sådan, där det kanske blir lättare i nästa omställning: inskolning på föris. Så länge ni båda har en aktiv roll, pappan kanske får byta blöjor mer på kvällarna och sköta kvällsbadet så att de börjar bygga egna rutiner redan nu, och du fortsätter vara involverad när du börjar jobba, så tror jag att det kommer att gå bra! Barnet borde ju må bra om det har en trygg och stabil relation till er båda.

Det svåraste tror jag kommer att vara för dig. Det pumpas fortfarande mycket hormoner i dig, och det kan bli tufft att inte vara nära ditt barn så många timmar om dagen. Men om det är möjligt, jobba med de känslorna, och ge pappan möjlighet att komma närmre sitt barn, jag tror verkligen att ni kommer att tjäna på det alla tre i slutändan!

Lycka till!

Alltså kan jobba deltid kan ni alltid. Jobbar ni inom kommun eller region så ska ni söka föräldraledigt senast 3 mån i förväg och om du tex söker 20% = jobba 80% så ska du få ett schema som fungerar för dig och pappan.

Schemat ska följa arbetstagarens (ditt) önskemål så länge det inte innebär påtaglig störning och det är väldigt svårt för arbetsgivaren att hävda det.

Eller så kan du även där söka i omgångar, tex:

1/10 - 28/2 50% = jobbar 50%

1/3 2021 - 31/12 2021 20% = jobbar 80%

Föräldraledighetslagen är väldigt tydlig med vad som gäller.

Men jättebra att försöka involvera pappan mer. I perioder när mina barn har haft en förkärlek för någon av oss föräldrar så har den andre helt enkelt fått avvika hemifrån. Så att om min man ska lägga barnen en kväll får jag helt enkelt hålla mig hemifrån tills det är klart. För om de hör (särskilt den yngsta) minsta knyst att jag kommit hem så gapar han på mig tills jag kommer. 

Precis. De har rätt att arbeta deltid. Även utan att ta föräldrapenning eller föräldraledigt så har man som förälder rätt att gå ner i tid till 75%.

Så ts. De kan inte neka om ni vill jobba 50% var i två månader och vara föräldralediga andra hälften.

Förutsatt att ni sökt ledigt i tid.

Tänk dock på att arbetsgivaren bara måste bevilja tre föräldraledighetsperioder per år. Så att nu inte missar detta och därför nekas ledighet när ni behöver den

Fyra månader är en evighet när barnet är så litet. Det kommer hinna hända väldigt mycket så att fundera nu på hur det kommer gå då är rätt onödigt. Vårt barn tex tappade helt intresset för amning när vi började med vanlig mat. Från ca 8 månader ammade jag bara en gång på morgonen, och det var mest för att jag själv skulle slippa gå upp tidigt och fixa frukost. Andra barn vägrar vanlig mat. Hur ditt barn blir vet du först då.

Men att verkligen se till att pappa och barn redan nu får en egen relation och får komma på sina egna sätt att lösa saker är såklart jätteviktigt.

Absolut du har helt rätt i att det är långt kvar och kommer hända mycket. Jag är nog bara orolig i onödan faktiskt. Är nog mest det med bebbe och pappans relation jag tänker på. Vi försöker jobba på det genom att jag lämnar hemmet korta stunder sen i förrgår. Vet inte om det är ett bra sätt men en bm sa det..