Hemsk mamma
här sitter jag nu med min 9 veckors bebis och undrar om det finns fler som känner samma.
Vi fick reda på att vår lilla bebis har kolik då han vart väldigt skrikig med mag problem från 3 veckors ålder. sen han kom har jag vart ifrån honom 5 timmar totalt (!) och hör hela tiden hans höga stämma.
Jag gör allt för min lilla kille men det menas även med att jag tyvärr tappar tålamodet med. Det är inte meningen men jag "skäller" tillbaka ibland."Men vad är det? kan du snälla ge mig en paus? Jag har ju gjort allt vad mer kan jag göra?" Just i den sekunden reagerar jag inte på det men sen ligger jag där i sängen med en klump i magen över vad jag gjort. Han kan ju inte rå för att han har ont men jag kan rå för mitt humör.
Eller att jag och sambon bråkar medans jag håller i honom. det känns som han kommer få men för det.
Min son hade även ett blåmärken på benet en morgon. Jag blev så sjukt rädd att det vae jag som gjort det! Tänk om det hänt när jag hållt i honom eller tagit bort hans ben när han sparkat på mig? Tänk om jag tog för hårt utan att tänka på reagera på det.
Dom säger att man ska söka hjälp men jag vet inte alls vart jag ska vända mig. känns som om jag säger något kontaktar dom soc och tar mitt barn. Kan lova att utan honom hade jag gått under och det finns inte en sekubd jag inte älskar honom