Föda utan Epidural
Jag vet inte hur mycket goda råd från andra hjälper i det läget. Alla har olika smärttröskel, olika förlopp vid förlossningar och olika erfarenhet av sjukvården.
Jag har fött två barn utan EDA, men jag hade aldrig sagt tvärnej till det, det bara blev så att när frågan togs upp var jag egentligen för långt fram i förlossningsskedet för att EDA skulle vara meningsfullt.
Bägge gånger har jag stannat hemma rätt länge med Alvedon och varmt bad medan värkarna blivit starkare. Första gången satt jag sedan i ett väntrum för att bli undersökt, och det tog ett par timmar innan jag fick komma in (hade haft misstänkt vattenavgång i v 38) medans värkarna blev allt starkare utan att jag egentligen fattade att jag skulle föda en aning tidigt. När jag väl kommit in till förlossningssalen var jag öppen 10 cm. Hela förlossningen tog några timmar till eftersom jag inte fattade att jag borde krysta ut barnet och huvudet inte riktigt låg i rätt läge, så det hade krävts lite mer effektivt krystande av mig. Lustgas användes flitigt, men jag som ställt in mig på ett maratonlopp hamnade inte i tanken att "redan be om EDA".
Andra förlossningen var mycket snabbare. Efter ett par timmar med värkar hemma kändes det nästan som dags att krysta, så då satte vi full fart mot sjukhuset. Jag fick ett rum och efter ett tag kom en student in för att börja prata med mig. Jag var tvungen att säga "jag tänkte föda nu", så jag fick ta av mig mina jeans, hoppa upp på sängen och med en del lustgas föddes dottern 15 min senare.
Om man nu gärna vill undvika EDA tror jag fortfarande på idén att ställa in sig på att springa marathon, och att "detta kommer ta en stund, men sedan är jag framme (även om det är jobbigt på vägen)". Lustgas var bra för mig.