AMCG skrev 2020-11-07 21:41:02 följande:
Jag hade hyperemesis gravidrum. Barnet tar av dina depåer men som andra skrivit fungerar det bara ett tag. När jag googlade läste jag att andra vid vecka 20 fått höra att det var farligt (men det måste vara individuellt hur stora depåer man har).
Jag försökte varje dag äta även om det kom upp igen för jag tänkte att någonting måste kroppen ändå hunnit ta upp (jag gick ned 10 kg och började sen sakta gå upp efter vecka 16-17 någonting). Jag åt vaniljglass de första veckorna (det smakar likadant på vägen ner som upp och river inte sår i halsen). Sen kunde jag äta vaniljyoughurt. Längre fram till och med vit pasta. Jag kräktes hela vägen (inklusive inne på förlossningen). Det gick bra med mig och barnet (jag gick tillslut upp 25-39 kg, varav endel var vatten så klart). Försök få i dig lite. Testa saker du tror kan gå som är smaklösa och i vätskeform så det är lätt att kräkas upp igen.
Jag testade alla tips med kex och knäckebröd men det är för j*t att kräkas upp så hoppa över allt i fast form är mitt erfarenhet. Promenader och luft hjälper inte heller den med HG. För mig hjälpte det bara ligga stilla i ett mörkt rum. Första graviditeten var jag väldigt illamående och då hjälpte friskluft och kex men HG är något helt annat enligt min erfarenhet. På HG biter inga standard tips man läser om på nätet eller får från sjukvården...
Finns läkemedel som hjälper för endel. Finns en utan recept och två på recept. Jag testade den ena på recept men den hjälpte inte. I samråd med min läkare testade jag inget annat eftersom mitt sängliggande i mörkt rum tillslut höll kräkningarna på en acceptabel nivå och vikten ökade. Fick dock gå på flera tillväxtultraljud för de misstänkte att barnet var litet (det visade sig inte stämma).
Krya på dig! Det blir lättare och lättare ju längre graviditeten fortskrider även om du fortsätter kräkas! Av någon sjuk anledning är allt ändå värt det. <3
Hej och tack för ditt svar!
Du skriver så himla bra saker som verkligen stämmer överens med HG. Folk i min närhet tjatar om att jag ska ta mig ut för att må bättre. De fattar inte (trots att jag sagt till 100 ggr) att varje rörelse är som att befinna sig på en båt ute till havs. Till råga på allt så är jag fl med mitt barn på 16 månader. Det är tv och överlevnadsmood varje dag som gäller.
Spelar det någon roll vad man äter? Jag kan få i mig chokladpudding från Lidl, bröd, och sånt. Försöker verkligen småäta hela tiden. Min hals är fylld med sår så jag håller verkligen med dig om kexråden.
Mitt första barn (som jag också hade HG) med vägde ca 2700 g vid födseln och då kämpade jag med maten och gick upp 15 kg till slut. Känner mig stressad över fostret i magen, att jag inte kan ge det som fostret behöver.
Tar för övrigt lergigan Comp 2 ggr om dagen och en till natten.