Regeringens el-fiasko

Är det inte så att de befintliga kärnkraftsanläggningarna i Sverige närmar sig slutet på sin livstid? De var byggda för  en livstid på 50-60 år och en del har genomgått effektuppgraderingar och dras med en del tillförlitlighetsproblem

Från 2011:
www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/karnkraften-i-sverige-sa-ofta-star-den-stilla/

"Riksdagens utredningstjänst skriver i sitt svar till Vänsterpartiet:

”Kärnkraftverken kan under bra år producera över 70 TWh, vilket skulle ha inneburit att den hade stått för nästan 50 % av det svenska elbehovet år 2010. Under perioden 2005-2010 har verkens produktion varit:
– 70 TWh år 2005
– 65 TWh år 2006
– 64,3 TWh år 2007
– 61,3 TWh år 2008
– 50,0 TWh år 2009
– 55,1 TWh år 2010”

När det gäller produktionsbortfallen konstaterar utredningstjänsten att det för perioden 2006-2010 varit de oplanerade bortfallen (avser störningar som minskar produktionen) som varit större än de planerade (för underhåll, inspektion och provning).

Ett rekord sattes under 2008 med ”oplanerade stopp på 92 dygn vid Oskarshamns reaktor 3 med anledning av konstaterade defekter i styrstavarna”.

...

När det gäller snabbstopp så skriver Riksdagens utredningstjänst att det under perioden ”1993-2009 inträffade 191 snabbstopp i kärnkraftverken varav de flesta fall berodde på turbin eller reaktor och största felorsaken var i komponenter (103 st.) följt av handhavande (76 st.)”

När det kommer till INES-klassade händelser under perioden 2006-2010 har det funnits 17 stycken. Sju av dessa händelser har lett till driftkonsekvenser. INES står för International Nuclear Event Scale, och genom att klassificera händelser som inträffar på kärnkraftverk enligt INES sjugradiga skala ges en uppfattning om hur allvarlig händelsen är."

sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_str%C3%A5lningsincidenter_i_Sverige

INES 3
DatumAnläggningKort beskrivning 2002−01−02 Studsvik Studsvik Nuclear AB skickade tre stycken 37 mm höga kapslar med pellets av den radioaktiva isotopen iridium-192 i en strålskyddad behållare typ 2835 A 27 december 2001. Kapslarna innehöll ungefär 1000 stycken pellets med en totalvikt på 21,5 gram. Behållaren 2835 A är cylindrisk med diameter 43 cm, höjd 54 cm och väger 126 kg. Materialet skulle användas av ett företag i Louisiana som fotograferar svetsfogar i metallkonstruktioner. En av kapslarna öppnades och pellets kom ut från behållarens strålningsbarriär. Detta upptäcktes vid ankomsten till en lastterminal i New Orleans den andra januari 2002.[1] INES 2
DatumAnläggningKort beskrivning 2017−09−21 Studsvik Brandlarm gick igång och inergengas sprutats in i cellerna där man arbetar med använd kärnbränsle vilket gjorde att den kontaminerade luften i cellerna kom ut i serviceutrymmet, transporthallen och manipulatorlokalen samt labben.[2] 2016 Norrlands universitetssjukhus Cyklotron var i drift med öppen bunkerdörr. [3] 2010−12−03 Aitikgruvan Flera personer utsattes för strålning vid felsökning och reparation av en röntgenutrustning som används för att analysera metallhalten i malm.[4] 2006−07−25 Forsmark 1 Efter en kortslutning i ett yttre ställverk som ansluter anläggningen till det nationella stamnätet. Kortslutningen gjorde att Forsmark 1:s automatiska säkerhetssystem snabbstoppade och stängde ner reaktorn. Vid händelsen påverkades utrustning som är viktig för säkerheten så att den inte fungerade som avsett.[5] 1999−05−25 Barsebäck 2 Vid provning av sötvattenskylningens två kanaler stängdes båda kanalerna av och sötvattenskylningen upphörde tillfälligt.[6] 1997−09−27 Ringhals 4 Två ventiler till reaktorinneslutningens strilsystem var felaktigt stängda vid igångsättning efter bränslestavbyte. Strilsystemet ska hålla nere trycket i reaktorinneslutningen vid haveri.[6] 1996−11−01 Oskarshamn 2 Efter bränslebyte var två reservpumpar för fyllning av kylvatten vid ett haveri utan ström.[6] 1995−10−19 Studsvik R2-0 En person utsattes för allt för hög strålningsnivå vid forskningsreaktorn. 1994−10−03 Ringhals 2 Efter ett snabbstopp upptäcktes att säkerhetsventilerna i huvudångledningarna öppnade inte vid förväntat tryck. Testmetoden för ventilerna innan montering var inte applicerbara till drift och därför visade ventilerna på rektorerna 3 och 4 samma brist. Ventilerna fungerade så tillvida att de öppnade vid ett tryck under konstruktionstrycket.[6] 1992−07−28 Barsebäck 2 Den så kallade silhändelsen. En säkerhetsventil öppnade efter en återuppstart. Därför startade nödkylsystemet. Ångan från säkerhetsventilen spolade bort isolering som täppte igen filtren till nödkylsystemets pumpar.[6] 1987−07-24 Oskarshamn 3 Lokala kritiska mätningar påbörjade utan att snabbstoppssystemet var driftklart. [7]  
sv.wikipedia.org/wiki/International_Nuclear_Event_Scale

Sverige är år 2020 liksom 2019 och föregående år nettoexportör av elkraft

aktuellenergi.se/statistiken-klar-nettoexporten-av-el-uppgick-till-25-twh-ar-2020/

"

Hög nettoexport av el
Trots att både elproduktionen och elanvändningen gick ner under året har det exporterats och importerats el i större utsträckning jämfört med förra året. Import av el uppgick till 11,8 TWh, en ökning med cirka 30 procent, och export av el uppgick till 36,8 TWh, en ökning med cirka 5 procent.

Årets sammanlagda nettoexport av el hamnade därmed på 25 TWh vilket är cirka 1 TWh lägre än året innan."

Nettoexporten årsvis ligger högre varje år än importen - diagram finns här: https://www.uniper.energy/sverige/sites/default/files/2018-06/uniper_svenska_elexporten_rapport2018.pdf

3.1. Elhandelns påverkan på elpriset En rad faktorer påverkar elpriset där handel med el är en variabel bland många. Det beror också på hur energiläget ser ut i länderna vid den exakta tidpunkten när handeln sker. En studie från Göteborgs Universitet visar att importen av el till den nordiska elmarknaden är den faktor som har enskilt högst förklaringsvärde i förhållande till elpriset. Detta beror på att import endast sker då utbudet av el i Norden inte kan möta efterfrågan. Vid de tidpunkter då de nordiska länderna behövt importera el har detta skett via handel med Tyskland och Polen som till stor del producerar el genom kolkraft. Kolkraften har en betydligt högre marginalkostnad än exempelvis den nordiska vatten- och kärnkraften och blir därför prissättande i det nordiska elsystemet.

Statistik från Energimyndigheten visar att produktion med hög marginalkostnad tenderar att vara prissättande inom Nord Pool området upp till 70 procent av tiden under ett år. Det finns alltså ett påtagligt samband mellan ett högre elpris för slutanvändarna och en ökad elimport, vilket visas i nedanstående diagram. Sambandet mellan systempriset och mängden importerad el Källa: Sandahl et al (2007) Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Export av el från Norden har dock inte nödvändigtvis samma effekt på elpriset, särskilt inte när exempelvis den tyska vind- och solkraften tillsammans med nordisk vatten-, vind- och kärnkraft helt dominerar energimixen. Detta beror på att priset sätts där efterfrågan möter utbudet. Om utbudet av elproduktion med låga marginalkostnader, det vill säga kostnaden för att producera ytterligare en kWh, är tillräckligt stort blir också elpriset lågt. Detta illustreras i diagrammet på följande sida."

Mycket fin-EL från Norge är det också, mest faktiskt....

www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/manatlig-elstatistik-och-byten-av-elleverantor/pong/tabell-och-diagram/import-och-export-av-el-2021/

Total nettoöverföring (import - export) ‑1 184 ‑1 218 ‑2 521 ‑3 078 ‑1 907 ‑1 695 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑11 603

Total bruttoöverföring till Sverige 1 374 1 247 579 344 819 528 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 4 891 Norge 1 077 656 395 207 525 427 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 3 288 Danmark 234 472 114 96 183 45 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 1 144 Finland 1 0 3 ‑ 6 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 11 Litauen 19 13 35 25 50 33 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 175 Tyskland 29 97 31 9 38 13 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 217 Polen 14 9 1 8 16 9 ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ ‑ 57

Kanske en tabell i bildformat går att få in

Din poäng försvann i ditt förra inlägg. Du blandade för mycket olika saker. I det här också.

Håller med om att man måste jobba långsiktigt inom el-branschen. Jag tror däremot inte att marknaden själv kommer att lösa problemen. Finns ingen som vågar satsa så långsiktigt med labila politiker som ändrar åsikt som en vindflöjel.

Jobbar också inom branschen som ingenjör, entreprenör och utbildare. Men det betyder inte att jag kan allt, eller ens det mesta. Det är branschen för stor och komplex för.

Se där, jag har lämnat branschen...men har andra som är kvar..

Nu är det ju så att marknaden styr elhandel mellan länderna, precis som all annan handel.  

Visst behövs en reglering av något slag så att inte enron-helvetet kommer hit, Tyskland har reglerat lokala marknaden till EUs förtret.. men fulhandel driver upp priserna... oreglerad marknad...

En del kritiker i tråden förstår inte hur marknaden fungerar... kritik som beror på marknadsfunktioner skall riktas mot marknaden , inte mot politiken..  en regeringen kan inte själv ändra nordpool.. regeringen kan inte själv riva upp energiöverenskommelsen, regeringen kan inte själv fatta de beslut de vill eller inte vill... det är riksdagen som kommer överens efter förhandlingar..  En av de mindre begåvade utspelen i tråden torde vara det om att det är regeringens fel att det saknas elledningar till Robertsfors.. du som är i branschen förstår säkert hur det egentligen fungerar bortom denna och liknande missriktad kritik

För att de europeiska projekten inte har varit tillräckligt tydligt kravställda och väl planerade, i vissa fall även med syftet att omfatta/inkludera/implementera ny teknik och nya konstruktioner som inte är färdigutvecklade vid byggets start. 
Ett exempel på vad som har varit ganska vanligt är att göra ändringar och tillägg under projektets och byggets gång.

Ingen länk?

Jo länken finns i det ursprungliga inlägget #499