Försöker bli gravid med nr 2. MA, cytotec, skrapning och akutbesök.

Hej, jag behöver skriva av mig och bolla lite tankar med den som vill.

Jag och min man fick en liten dotter i feb 2021, jag var då 38 och vi bestämde att vi skulle försöka skaffa ett syskon till henne så snart vi kunde men eftersom jag blev snittad pga sätesläge väntade vi det rekommenderade året innan vi började försöka.

Jag slutade använda nuvaring vid årsskiftet 2021/2022 och hade mina blödningar som vanligt. Sedan, i mars, började jag tokblöda ungefär halvvägs till nästa mens. Jag åkte på inrådan från 1177 till gynakuten där de konstaterade att jag var gravid och alltså förmodligen var mitt i ett missfall.

Jag blev såklart chockad eftersom vi inte hade börjat försöka på riktigt än och eftersom jag haft mina blödningar som vanligt. Hade verkligen ingen aning om att jag var gravid. De kollade mig med ett VUL, länge och väl, i säkert 10-15 minuter, och såg inget som kunde likna en graviditet kvar där inne. Jag fick med mig tabletter hem för en restbehandling.

En månad senare kände jag mig mer och mer gravid, jag testade mig och plussade. Åkte och gjorde ett VUL som visade ett litet 6-veckors embryo där inne utan hjärtslag och med en gulesäck som var alldeles för stor, dvs ett uteblivet missfall där kroppen fortfarande jobbar vidare med graviditeten trots att livet inte finns. Läkaren jag då träffade var väldigt konfunderad över att de inte hade sett något på VUL när jag åkte in akut eftersom det var så himla tydligt. När vi började lägga ihop ett och ett måste denna lillakrabat alltså ha fortsatt växa efter mitt förmodade missfall. Läkaren trodde att det kan ha varit en tvilling som stöttes ut när jag åkte in akut och att den andra hade blivit kvar men alltså inte klarat sig längre än 6 veckor. Jag fick med mig tabletter för en medicinsk abort.

Vid återbesöket ett par veckor därpå visade det sig att jag ändå hade lite rester kvar och jag fick då tabletter för en restbehandling. Vid nästa återbesök; samma sak och ytterligare en restbehandling med tabletter. Och vid återbesöket efter det ytterligare en eftersom det fortfarande fanns rester kvar. Till slut var det så lite kvar att man inte ville göra fler behandlingar utan låta kroppen ta hand om det själv och stöta ut det vid nästa blödning. Bara det att en sån aldrig kom.

Jag hade bruna flytningar till och från ganska länge men fick ingen mens. 

Sommaren kom och det var dags för semesterresa. Jag bokade in ett besök hos min gyn dagen innan avresa eftersom det var juli och jag FORTFARANDE hade bruna flytningar. Jag ville helt enkelt känna lite lugn inför resan jag skulle åka på dagen efter.

Då säger de att jag är gravid!!!! Jag och min man hade bara varit med varandra 2-3 gånger och jag hade haft mina bruna flytningar hela tiden med någon dags uppehåll som mest. ?Väldigt tidigt, kanske vecka 4.? De sa också att jag hade ett koagel i livmodern. Det behövde inte vara någon fara, men de tyckte att jag skulle komma på återbesök ganska snart. Jag skulle dock vara bortrest i nära en månad, så vi bokade in ett besök i augusti.

Jag åkte på min resa och började känna mig sådär underbart jobbigt gravidtrött. Typiskt när man är på semester och vill hitta på en massa skoj, men jag var såklart glad eftersom det fanns en härlig anledning. Jag hade fortfarande lite bruna flytningar, men det kunde bero på koaglet och var något jag inte skulle behöva vara allt för orolig för. Men så kom en dag då jag blödde lite mer. Aldrig klarrött, bara brunt. Och så höll det på? Då och då blödde jag lite mer och jag gick ständigt med en binda i trosan. Jag hoppades så att det var det där koaglet som spökade, men började känna en oro.

När jag äntligen var tillbaka i Sverige och besökte kliniken konstaterade man ytterligare ett MA. Jag blev väldigt ledsen även om jag anade det. Jag kände mig ju så himla gravid.

Jag skulle just fylla 40 och hade nu alltså 2 st MA på raken. Min läkare tyckte jag skulle kolla upp mitt TSH-värde eftersom jag har hypotyreos och äter levaxin, jag hade varit på en kontroll innan sommaren och då konstaterade man normala nivåer. Dock fick jag för första gången i mitt liv höra att ?normala nivåer? rent medicinskt betyder en sak och en helt annan om man försöker bli gravid eller är gravid och vill behålla graviditeten. Då ska man sikta på ett betydligt snävare spann. (Och det visade sig att jag låg helt fel, så jag fick min dos justerad nu under hösten för att hamna bättre rent fertilitetsmässigt. Vid senaste kontrollen nu låg mitt TSH-värde äntligen bra, runt 2 för den som är intresserad).

Men åter till gyn-besöket - jag fick med mig tabletter för en medicinsk abort. 2 veckor efter det gjorde jag ett återbesök och det visade att jag fortfarande hade rester kvar. Så jag fick nya tabletter. Kom tillbaka ytterligare 1 vecka efter det och då var det FORTFARANDE rester kvar. Man skickade med mig ytterligare tabletter, fler än tidigare, men bokade även in en skrapning vid mitt återbesök en vecka senare ?för säkerhets skull? eftersom min kropp inte verkar svara så bra på Cytotec (abortmedicinen). En vecka gick och vid undersökningen konstaterade de att jag fortfarande hade rester kvar så det blev en skrapning.

Efter skrapningen börjar jag TOKBLÖDA. Jag blöder ca 8-9 dl så det slutar med en ambulansfärd till gynakuten. Den berodde på att min livmoder inte ville dra ihop sig sa de. Till slut hade de i väntan på ambulansen gett mig ett läkemedel insprutat direkt i livmodern för att den skulle svara och när jag väl kom till akuten hade blödningen slutat. Efter undersökning (där de konstaterade att allt inte var ute trots skrapning) och observation jag fick åka hem efter ett par timmar.

Mina bruna flytningar fortsätter till och från.

Flera veckor senare gör jag ett återbesök och man ser att det finns liiiiiiiiiite kvar, så lite att det bör följa med nästa blödning ut. Men när skulle den komma, kändes ouppnåeligt!

Men så kom ÄNTLIGEN en blödning i mitten av september. Dock var den på bara 3 dagar, jag brukar vanligtvis ha 5 dagars mens, så det var något jag reagerade på. Jag skrev oavsett in detta i min fertilitetskalender och jag och min man började försöka. Tyvärr blev det inget och jag hade mens nu i mitten av oktober igen, bara 3 dagar denna gången också.

Eftersom jag som sagt fyllt 40 börjar jag bli lite stressad och vill optimera mina chanser. Jag äter Q10 för att förbättra äggkvalitén, natalben gravid för folsyra och annat nyttigt inför en kommande graviditet och har nu köpt en ClearBlue Digital. Jag  var lite ivrig och började testa mig en dag innan rekommendationen (visste inte hur noga det var). Jag har testat mig i 7 dagar utan att få ?maximal fertilitet? (fast lysande gubbe som indikerar ÄL), har bara ?hög fertilitet? (blinkande gubbe som indikerar östrogenstigning).

Vi har varit med 6 av dessa 7 dagar, men med allt mitt bagage och nu när det aldrig blir nån ?maximal fertilitet?, dvs ÄL, börjar jag känna mig orolig för att det kanske inte blir något syskon. Jag hade ju onekligen lätt för att bli gravid tidigare, men nu verkar jag inte ens ha nån ägglossning. Eller kan det bero på att jag började testa en dag för tidigt?

Jag tänker på min korta blödning, både nu i sep och okt - har läst att det händer att man har kortara blödningar om ÄL uteblivit. Naturligtvis funderar jag på om skrapningen kan bidra till utebliven ÄL eller om alla tabletter ställt till det på något vis. Eller så är det helt enkelt åldern som är emot mig. 

Kände som sagt mest för att skriva av mig, men om någon vill skriva lite med mig blir jag glad.