Det är SÅ skönt att bara ha ett barn! Vi har all tid i världen att engagera oss i honom, hans barndom och utbildning med odelad uppmärksamhet. Jag ser hur de av våra vänner som har fler barn sliter ut sig med att räcka till för alla, medan vi har ett harmoniskt, lugn och skönt familjeliv. Vi hittar ofta på saker hela familjen, men andra gånger delar vi föräldrar på oss så det finns tillräcklig tid för återhämtning och egentid för oss föräldrar. Samtidigt har vi lärt känna barnets kompisars föräldrar, så vi gör ofta saker tilmsammans flera stycken. Då får barnet ha roligt med sina kompisar, och när alla är trötta och börjar bli gnälliga går vi hem var för sig och har det lugnt och mysigt. Barnet sover över hos kompisar och kompisar här, vilket är superroligt för dem, och ger föräldrarna tid att umgås själva som partner.
Eftersom barnet inte behöver vakta sina saker från syskon som tar, så har han inga problem med att dela med sig och bjuda. Han ger och delar med glädje, medan många av våra kompisar med flera barn lär dem hålla stenhårt på mitt och ditt.
Eftersom vi bara har ett barn kan vi investera allt i honom, vi har råd att ge honom utbildning och fritidsaktiviteter som utvecklar honom och ett ordentligt sparkapital till vuxenlivet.
Eftersom han inte har syskon att förlita sig på har han varit tvungen att lära sig hur man tar kontakt med andra barn och skapar relationer, så han har fått wn otrolig social förmåga som jag är säker på kommer vara till stor nytta genom livet.
Jag själv växte upp med storasyskon som hade diverse problem, så mycket av barndomen var drama och bråk, som vårt endabarn slipper. Han och vi kan välja våra relationer själva.
Hoppas något av det ger dig lite hopp om livet med ett barn!