Anonym (Värken) skrev 2024-08-31 18:18:37 följande:
Hej ts,
hittade in till din tråd här. söker själv svar på alla svårigheter efter förlossningen.
Jag hade en jättefin förlossning med mitt tredje barn i tisdags. Väldigt nyligen alltså och jag antar att jag bör ha tålamod men jag är så rädd och orolig för mitt underliv just nu. Har inte varit med om liknande med de andra barnen. Jag har bara fått sy enstaka stygn oalla gånger, även nu, och efteråt har det känts väldigt svullet i underlivet de andra gångerna men nu är det även så runt anus. Den är förlossningen hade jag ingen bedövning över huvud taget så när krystvärkarna kom och jag tryckte på kände jag så mycket ont, smärta, ring of fire - you name it att jag tryckte på väldigt hårt varje kryst. Tre minuter tog krystandet innan han var ute. Sprack alltså nästan inget ändå, man sydde mest för att det inte skulle göra allt för ont vid toabesök?
Kisseriet och allt gick utmärkt direk. Jag började ganska snabbt känns dock att det buktade ut massor ur rumpan. Jag tänkte att det går nog ner snar. Men när vi gick från bb kände jag att det tryckte enormt där bak, att jag hade svårt att gå och humöret skönk direkt i golvet för sen när jag satte mig i bilen gjorde det fruktansvärt ont att sitta. Väl hemma kollade jag med spegel och fick en chock. Det var en helt enorm stor knöl intill anus. Stor, ovalrund, buktande och lilagrå. Den kändes som om det var nästan som en tarmdel dom svällde ut. Såg liksom ut som en tjock båge som knöl. Allt man får fram när man googlar är Ju hemorrojder men jag har svårt att tro att det är det då jag haft det förr och detta liknar inget jag sett tidigare. vad kan det vara? Är så orolig att det aldrig ska bli bra?naturligtvis får jag kontakta vården. Vi ska på efterkontroll med bebis på måndag så jag kan fråga då. Men är också rädd att ta upp något då jag är orolig för vad svaret och efrerföljande väg till normalitet kommer vara?
någon som haft liknande stor knöl?
Hittills har min lindring varit:
dulcosoft
xyloprox salva
testar nu sheriproct sup, svider dock men får se resultat sen
ipren och alvedon
andningsövningar
storgråt (skönt att gråta ut ibland)
Hej! Jag minns när jag startade den här tråden. Jag var helt förstörd och i panik över alla symptom jag hade och hur ont det gjorde. Kände mig otroligt ensam då jag inte hade läst eller hört om någon annan som hade samma symptom som mig. Tyngdkänslan var nog det värsta. Trodde aldrig att jag skulle bli återställd MEN efter 5,5månad så släppte alla symptomen och jag blev återställd. Så håll ut det blir bättre:) Styrkekram