Hur tacklar man besvikelsen?
Hej!
Sen i september har jag och min sambo försökt med barn nummer två. Tidigare har vi en helt fantastisk son på nu 3 år, och nu skulle vi vilja utöka familjen ytterligare. Så ja, vi har försökt ett tag nu och ja jag vet att vissa försöker i flera år innan det blir något. Men min stora fundering och det som gör att jag känner mig så ensam är att jag vet inte hur jag ska hantera att bli besviken varje månad för att mensen kommer.
De första månaderna blev jag mest bara besviken. Men hela 2023 har der verkligen knäckt mig. Jag har fått ångest, gråtit helt hysteriskt och bara blivit så ledsen. Min sambo visar inget speciellt utan är rätt lugn med det hela så han ger mig inga skuldkänslor eller något sånt.
Hur länge orkar man hålla på såhär? Att ha det såhär ett halvår till innan man kan börja göra några undersökningar kommer bli riktigt tufft. Jag har frågat flera i min närhet hur det var för dom, men för 99% har det gått på första försöket så det var inte mycket till hjälp. Hur har ni gjort?