Finns det någonstans jag som enskild vårdnadshavare kan vända mig för råd och stöd?
Ni har alltså kontakt med bup? Jag tänker att de, om några, borde vara experter på hur barnens mentala hälsa påverkas av olika situationer. De kanske kan ge dig råd.
Inlägg från: Anonym (BUP?)
|
-
-
Barnet mår alltså jättedåligt när det inte får träffa den andra föräldern? Hur mycket umgänge har de? Vad är det i föräldraförmågan som brister? Går det att anpassa umgänget så att barnet får träffa föräldern men utan att föräldern behöver ta så mycket ansvar? Kanske träffas oftare men kortare tid varje gång?Anonym (TS) skrev 2023-08-20 14:46:18 följande:Oro finns, inte bara hos mig, utan inkommer orosanmälningar regelbundet som läggs ner med motivering att jag är enskild vårdnadshavare. Jag har ju fått enskild vårdnad av en anledning. Nu är det många år sedan och situationen var värre då och barnen hade inget umgänge med den andra föräldern alls efter det. Sedan har åren gått och dennes livssituation förändrats. Oro finns dock kvar, frågan rör om oron är befogad och om förälderns föräldraförmåga är "good enough".
När situationen varken är svart eller vit är det svårt att veta vad som är det bästa för barnen. Är det bättre för barnen att må dåligt, skära sig, ha självmordstankar osv för att de inte får ha umgänge med den andra föräldern eller är det bättre för barnen att ha umgänge med en förälder som inte har fullgod föräldraförmåga?
Om jag inte har ansvaret som enskild vårdnadshavare, vem anser du ska ha det då? -
Ok. Så det är alltså inte så att barnen mår dåligt utan honom för att de behöver honom. De mår dåligt för att han ägnar sig åt psykisk misshandel mot dem ifall de inte är där.Anonym (TS) skrev 2023-08-20 19:46:21 följande:Det spelar ingen roll hur lite umgänge de har. Nu bor de växelvis sedan ett par år tillbaka och de "köper" inget mindre än det. Vid mindre boende mår de dåligt, skolan går sämre, självakadebeteenden, depressioner och ångest. Även vid t ex 4-10, 5-10 boende etc.Dom samtalen har vi haft många gånger. Barn är lojala.. Oavsett vad vi, BUP eller någon annan säger. Skulle barnen bestämma helt själva över umgänget skulle de välja att bo där heltid då den andra föräldern är manipulativ och skulle ge dem dåligt samvete om de valde annorlunda. Kör med saker som "Jag mår så fruktansvärt dåligt när ni inte är här. Jag kan inte äta eller sova." Det är väl klart barnen inte vill det.Anonym (X) skrev 2023-08-20 15:14:07 följande:Tror du att du skulle kunna prata med dom, förklara att de kan och får berätta jobbiga saker som händer hos pappan, och ändå få lov att umgås med honom? Att ni tillsammans hjälps åt att för att besöken ska bli bättre? Vet barnen om att de får bestämma själva, att du inte kommer att hindra dom?
Det låter som att de är rädda att de inte ska få träffa honom, vilket de verkar vilja göra. Men de kan även ha behov av att bena upp sina egna känslor för pappan, så de förstår att man både kan älska sin pappa men ändå se hans svagheter och förstå dom.
Det låter som läge att bryta kontakten helt. Om det nu är möjligt.