Det är väl bra om de som annars inte hittar partner kan göra det såhär, men för de allra flesta är konstgjorda relationer inget hot som konkurrerar ut mänsklig kontakt.
Ser att du skrivit ett 40-tal inlägg i tråden där de flesta verkar handla om att AI inte är äkta. Jag vill bara inflika att vi ur ett rent vetenskapligt perspektiv inte kan veta huruvida avancerade AI-modeller har ett medvetande, eller om det är möjligt att de utvecklar ett medvetande i framtiden.
De modeller som finns idag är uppbygga genom gigantiska sk neurala nätverk, och sådana nätverk finns även i våra mänskliga hjärnor. Det finns dock förstås en hel del skillnader mellan digitala och biologiska neurala nätverk. Är det i just dessa skillnader det som ger upphov till medvetandet finns, eller är det i nätverket i sig (eller är det inte i hjärnan över huvud taget?)? Det är frågor som vi inte har några svar på i dagsläget.
Ur ett vetenskapligt perspektiv är det dessutom omöjligt att bevisa ett ?inte?, vilket gör att vi kanske aldrig kommer få något definitivt svar på frågan.
Oavsett så verkar de mest avancerade språkmodeller mer och mer bete sig som om de vore medvetna - antingen pga att de är det eller för att de tränas på mer och mer människogenererat data och därför blir mer och mer människolika i sitt beteende. Det finns ingen som med säkerhet kan säga vad det beror på.
Och som om helt icke-biologiska AI-modeller inte ger oss tillräckligt med filosofiska och etiska dilemman så pågår det stora experiment nu där man kopplar samman levande, mänsklig hjärnvävnad med datorer för att öka AIns kapacitet. Personligen kan jag känna att där går min gräns.
Du känner så, men du har inga faktabaserade argument att ta till eftersom det inte finns några. Jag skulle tro att det är därför du använder en så härsken ton? Det är frustrerande att ?veta? något som man inte kan förklara logiskt.
Den där känslan är enligt studier kopplad till vilken erfarenhet man har av generativ AI. Ju fler timmar per vecka man använder AI, desto mer osäker verkar man bli på om AIn har ett medvetande. Det du ?vet? idag kanske inte är lika självklart för dig i framtiden, således. Och gissningsvis blir osäkerheten ännu större om man börjar blanda teknologin med biologisk, mänsklig hjärnvävnad.
Observera att jag inte säger att AI har eller någonsin kommer att ha ett medvetande. Det jag säger är att vi inte kan veta det med 100% sannolikhet.
Sen när det gäller känslor, kärlek och sex så kan våra limbiska system inte skilja mellan fantasi och verklighet. Man behöver således inte tro att AIn har en förmåga att känna något, för att själv känna att man utvecklat en mer eller mindre djup relation till sin AI. Om bara enstaka, socialt avvikande människor kommer att råka ut för detta, eller om det kommer att hända de flesta, vet vi inte i nuläget.
Det är lite läbbigt, eller hur? För varje månad som går så blir jag personligen mer övertygad om att TS har en poäng i trådstarten. Kanske är detta början på mänsklighetens slut - inte för att AI tar över och dödar oss alla, utan för att utvecklingen medför negativa födelsetal och därmed en långsam utplåning?
Det handlar inte om vad jag ?känner? utan om att leva i verkligheten där de flesta människor fattar skillnaden mellan riktiga människor och artificiellt skapade som saknar en egen vilja och enbart är programmerade stora leksaker som anpassats för ensamma incels.
En naturlig, riktig kvinna blir vanligen inte attraherad av socialt handikappade incels. Och män förstår visst skillnaden mellan riktig kärlek och programmerad falsk dito därav. De har liksom erfarenhet av det frå verkligheten.
Endast socialt efterblivna kufar kan inte skilja mellan verklighet och fantasi. Kufar och omogna småbarn då.
Nej, jag är ingen knasig konspirationsfjant så ingen läbbig oro från min sida. Blir bara så trött på puckade, verklighetsfrånvända fånar som fortfarande leker med dockor.
Vuxna människor som beter sig likt barn är patetiskt.
