Hur skall man vara då man dejtar.

Jag håller inte med om det första du skriver faktiskt. Båda är lika viktiga i en relation. Att ge för mycket komplimanger och visa sig för tillgänglig kan bli lite för mycket. Jag tror att du har mycket att vinna på att tänka om något där och ta några steg tillbaka.

Du frågar om man ska kall och osympatisk eller varm och öppen. Som att det vore de enda alternativen. Man ska självklart vara varm, men inte för varm. Inte för mycket. Inte för snabbt. Hoppas du förstår hur jag menar.

Vad var det du tolkade som en kärleksförklaring förresten? Vet inte om jag missuppfattade något. Att hon svarar att det tar tid att bygga ett förhållande får det att låta som att du skrivit något mer än att hon är supermysig, stämmer det?

Som kvinna vill jag inte sättas på piedestal och bli viktig . Tvärtom gör det mig oerhört obekväm och jag kan inte slappna av och vara mig själv . Jag vill ha ett jämlikt förhållande på lika villkor.  Då mår jag som bäst. Jag vill kunna älska min partner utan att bli negligerad och höra ett "men du är älskad ännu mer".. Jag vill uttrycka att min partner är sexig och het utan att bli nedvärderad med ett "du är mycket snyggare"..  min åsikt är exakt lika mycket värd som din. 

Jag tror att det är detta du råkar ut för och där får du stanna till och tänka om och backa lite. Låt din partner få älska dig på sitt eget sätt som du älskar henne så ska du se att du får ett annat förhållande och en annan mer avslappnad dynamik. 

Jag har alltid haft inställningen att kvinnan är den viktigare personen i ett förhållande. Jag ger henne det hon vill ha i form av komplimanger, uppmärksamhet och visar att jag är tillgänglig. Jag vet vad man skall säga men man skall mena det också.

Jag har relativt nyligen lämnat ett 4 år långt förhållande. Där jag var älskad för vem jag var och blev förstådd av denna person. Men till slut tröttnade jag på alla hennes måsten och valde att gå ut i ensamheten igen.

Nyligen så träffade jag en kvinna på Tinder och enligt mig är hon på alla sätt superskön.
Jag jobbar på mitt sätt för att visa att jag tycker om det jag ser och försöker få henne att må bra i min närhet. Jag får höra att jag är fin och en gentleman och mitt fokus växer på att det kanske blir vi inom en snar framtid.
Sedan en kväll så sker ngt i sexväg som aldrig har hänt mig förr. 
Efter detta myser vi länge tillsammans med varsin kopp te och bara är.
Jag sms:ar nästa dag till denna tjej och säger att hon är supermysig. Men inget svar och frågorna börjar snurra. 
Denna kväll var uppenbarligen inte en riktig kärleksförklaring utan bara ett behov.
Jag får senbare dagen efter på kvällen en möjlighet att störa henne i julstressen och får veta att hon tycker om mig för den jag är men att bygga ett förhållande tar tid.

Nu är jag rädd att jag bränt allt för att jag vart på för mycket, kanske jag bara skulle  sklle