Jag har aldrig något att prata om på kafferasterna

Det handlar inte om att jag inte engagerar mig i deras liv/samtal, det gör jag, utan att jag förväntas ha något att berätta om mig själv som är i samma sociala sfär som deras ämnen. De förväntar sig att jag ska prata om en faster som letar efter ny kärlek eller kusinen som fick nytt jobb eller något.

Nej, jag har inga släktingar, som jag känner i alla fall. 

Eftersom de försöker fiska efter sådant så är det något jag vet, även om de inte säger "prata om det här". Det är frågor som "har inte du en X, vad pysslar hen med", eller, om de vill komma med välmenande tips. "ska du inte y i helgen, du som inte hade några planer". 

Jag svarar alltid ärligt. "Nej, jag har ingen X". "Jag ska inte göra något den här helgen". "Jag har inte gjort något den här helgen".

"Vad ska du göra i helgen då?" Vad ska jag säga? "Jag ska läsa Småtrollen och den stora översvämningen igen medan jag lagar samma tre grytor som jag lagat varje helg senaste 3 månaderna"? 

Eftersom de försöker fiska efter sådant så är det något jag vet, även om de inte säger "prata om det här". Det är frågor som "har inte du en X, vad pysslar hen med", eller, om de vill komma med välmenande tips. "ska du inte y i helgen, du som inte hade några planer". 

Jag svarar alltid ärligt. "Nej, jag har ingen X". "Jag ska inte göra något den här helgen". "Jag har inte gjort något den här helgen".

"Vad ska du göra i helgen då?" Vad ska jag säga? "Jag ska läsa Småtrollen och den stora översvämningen igen medan jag lagar samma tre grytor som jag lagat varje helg senaste 3 månaderna"? 

Ja, som jag skriver i ts så trivs jag med mitt lilla, enkla liv.

Det är vad jag säger, om jag inte säger "ingenting". Men det är inte vad de vill att jag ska säga, så oftast säger jag "ingenting".

En gång berättade jag att jag läst en bokserie som jag tänkte kunde passa en kollegas 8-åring som behövde lästräna, då hon klagade på att de hade svårt att få boktips, Så jag tipsade om Kommissarie Gordon av Ulf Nilsson.  En av de andra kollegorna som var närvarande frågade om jag hade barn, vilket jag inte har. Så nästa kommentar blev "Det är ju lite suspekt att en vuxen kvinna läser barnböcker när hon inte har barn." Och eftersom ungefär 75% av allt jag läser är att läsa om mina egna gamla böcker, och kanske 75% av de är just gamla barnböcker så berättar jag inte vad jag läser.