• Tyra myra

    Olyckligt gift

    Det är aldrig för sent. Tänkte berätta om min farmor som i början av 50-talet skilde sig från min farfar som liksom din man tittade för djupt i flaskan och inte hade någon bra relation med barnen.

    Hon frågade helt sonika sina barn om råd och fick enhälligt svar att de ville att hon skulle skilja sig.  Hon var då i 60-års åldern och fick lugn och ro på sin ålders höst. Enligt vad jag har hört så hade de ändå kontakt med varandra och hon satt vid hans sida sista tiden av hans liv.  De bodde nära varandra och kom att ta hjälp av varandra  trots att de var skilda. Tydligen blev också kontakten  mellan honom och barnen bättre med tiden. Han verkade skärpa till sig när han blev tvungen.

    Min faster berättade berättade att farmor hade sagt att det bästa med skilsmässan var att hon kunde stänga dörren om sig och få ett eget liv. 

    Vet inte om den här historien är dig till någon hjälp i din situation men den visar i alla fall att det aldrig är för sent att satsa på sig själv.

    Hoppas det ordnar sig för dig.  

  • Tyra myra
    Anonym (Inte glad längre) skrev 2024-01-27 16:05:39 följande:

    Ja, det är väl inte för sent att börja om, vet bara inte om jag orkar. Sälja hus och hela faderullan.Tror nog livet skulle te sig bättre när jag väl landade på andra sidan, dock. Jag är väl lite traditionellt lagd och fostrad. Har man gift sig och delat så mycket under så många år, så ger man inte upp allt i första taget. Man lappar och lagar så gott det går. Tills det inte går längre. Tänker också på hur barnen, när de väl har egna familjer, kommer förhålla sig till att fira jul osv. Jag har en mycket nära och kärleksfull relation till alla barnen och de skulle inte välja bort mig även om jag lever ihop med honom. Men det blir ju mer komplicerat. För när han är med så lägger sig lätt en ansträngd stämning som en våt filt över allt man gör. Samtidigt kan jag se hur han av och till försöker bjuda till, men det blir liksom sällan bra, och det faller alltid tillbaka i gamla mönster. Jag tror uppriktigt att han inte själv förstår hur sårande ord kan vara. Eller att orden ligger kvar även nästa dag. Att man inte bara kan låtsas som ingenting och sedan bli sur för att alla andra är sura. 


    Tror nog att du orkar trots allt. Du behöver inte ta på dig allt. Förankra dina tankar hos barnen och skaffar eget boende, ska du se att det inte blir så jobbigt som du tror. Att vara traditionell innebär inte att man måste stå ut med vad som helst.  Att han ibland tar sig i kragen betyder att han kan om han vill men att han kommer in i samma gamla spår. Kanske tar han dig för given och tappar motivationen alltför lätt. 
Svar på tråden Olyckligt gift