Alkoholmissbrukande mamma får ensam vårdnad.
I en värld där mäns våld mot kvinnor ses som ett massivt problem, vilket det också är, tenderar mäns utsatthet att sopas under mattan. Detta är ett reellt och potentiellt livsfarligt problem även det. I detta fall gäller det en skilsmässa på grund av ett eskalerande alkoholmissbruk från kvinnan, alltså mammans, sida. I bilden finns en son på, vid tillfället, 3 år och en önskan från pappan att vårdnad skall tillfalla honom tills dess att mamma kan påvisa behandling och nykterhet. Nu tar hela händelsen en sjuk vändning där socialtjänsten blandas in då mamma påstår att jag utsatt de båda för fysisk och psykisk misshandel. Socialtjänsten tar hennes ord utan att göra minsta lilla efterforskning om hur situationen faktiskt ligger till. Pappan lyckas få igenom att mamma bör lämna Urinprov för att pappas ord ska få någon form av tyngd, vilket resulterar i att mamma faktiskt lämnar ett positivt Urinprov och socialtjänsten känner då att sonen behöver omhändertas enligt Lvu, med mamma som anhörig. Pappa och son slits alltså ifrån varandra för att socialtjänsten inte kan erkänna dess egna felsteg från början av denna process. Lvu ärendet överklagas av pappa till förvaltningsrätten men den slås fast baserat på socialtjänsten och deras utredning. Även då pappa i detta fall kan styrka allt han säger i antingen bevis eller vittnen tas ingen hänsyn alls till detta och det kommer nu gå 6 månader innan far och son kan se varandra igen. Vid denna tidpunkt har pappa lyckats få en personlig kontakt med Västerås stads kommunordförande, varpå socialtjänsten blir varse om att det hela behöver skötas enligt stadgar och att pappa inte kan stängas ute och förbises utan någon som helst laglig orsak. Tingsrätten fattar ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad till mamma med hänvisning till att de ändå är under Lvu och under skydd på hvb hem. Tiden de spenderat på hvb hem uppgår nu till 6 månader. Notan för detta uppgår till dryga 1,8 miljoner av skattebetalarnas pengar, av den anledning att mamma anses vara under hot från pappa, inte att socialtjänsten fick svart på vitt att pappas påståenden om alkoholmissbruk faktiskt var sanna, men inte i linje med socialtjänstens redan tagna beslut. Ett år hinner gå och Tingsrätten fattar beslutet att, trots vittnen och bevis som styrker mammas missbruk samt även om pappas hängivenhet till sin son, ensam vårdnad skall tillfalla mamma utan någon chans till umgänge för pappa. Ett konsekvent och systematiskt nekande av barnets rätt till sin pappa samt ett enormt problem med korruption och ryggdunkande inom socialnämnden ända upp till tingsrätten. Hur ska pappa ta sig vidare innan fallet kan nå upp till hovrätt, och sonen kan få den enligt barnkonventionen, lagstadgade rätten till sin pappa?
Ett fall där socialtjänsten gjort så grova fel från första början med där de med alla medel ser till att problemen blir så stora som de själva bestämt sig att de är. Och att pappan är problemet i det.
Socialtjänsten i ett nötskal.