-
Jag har en ganska konstig fråga men hoppas att ni kan hjälpa mig.Jag jobbar inom restaurangbranschen. Då och då får jag höra från några gäster att jag är dryg och otrevlig. Det är aldrig min avsikt att vara det, utan det bara "blir så".Jag har svårt för höga ljud. Speciellt från ungdomar som gärna kommer in och skriker när de pratar med varandra.Ikväll frågade en ung man varför jag är så oförskämd (efter att ha frågat honom för tredje gången vad han vill ha på sin hamburgare) Jag blev först upprörd men efter att jag lugnat ner mig förklarade jag att det inte är min avsikt att vara dryg det är bara min personlighet. Jag förklarade också att jag förstår att han tolkar mig så, att jag är medveten om hur jag är men att jag inte vill att han ska ta det personligt.Jag försökte förklara på bästa sätt. Jag sa också att jag hör vad han säger och att jag hela tiden försöker ändra detta beteende men det är inte lätt.Han gick därifrån med ett "okej" så jag kanske gav honom något att tänka på 😅Sanningen är att jag bara inte gillar människor. Jag tycker att folk är elaka, själviska och irriterande. Jag är mer en djurmänniska 😅Jag känner såhär/är såhär eftersom jag har blivit utnyttjad, ersatt och bortglömd av människor jag har älskat. Inte minst min egen mamma. Detta har fått mig att helt enkelt pusha bort människor, har svårt att tycka om dem och är tup bara helt "nollad" inför människor i allmänhet.Jag behöver hjälp. Hur ändrar jag detta? hur blir jag en vänlig, glad, positiv och social person som inte får folk att se mig på detta sätt?Även om jag vet att det de säger är sant så gör det ont att folk ser mig så här. Jag skulle göra allt för att vara social, positiv, glad och utstråla värme men det är inte lätt att ändra en personlighet som liksom format en sedan barndomen.
-
Svar på tråden Hur slutar jag vara otrevlig?
-
Byt jobb om du kan? Om du inte måste jobba med kunder hela dagarna kan det bli lättare att vara trevlig lite annars.
-
Fast problemet ligger inte i vårt jag arbetar. Många gäster älskar mig för att jag och andra sidan kan vara glad och trevlig. Det är vissa människor, eller typer av människor, som triggar mig. I övrigt är jag ju så rent generellt. Jag pallar inte vara ute bland mycket folk, föredrar att spendera min lediga tid hemma och orkar inte träffa varken gamla eller nya vänner för jag trivs inte med människor helt enkelt. Det är enbart ett fåtal.
Ska det funka behöver jag alltså arbeta ensam i Kirunagruvan 😅 -
Efter en skitdag idag med krävande kunder skulle jag med vilja jobba i Kirunagruvan. Låter som ett drömjobb.
-
Jag vet hur du känner. Jag jobbade på Gröna Lund (3 säsonger) och gick runt och städade i parken. Det är ju människor och höga ljud överallt där. När jag står och sopar skräp på marken så ser jag människor kasta skräp mitt framför ögonen på mig och förväntar sig att jag ska plocka upp det direkt, vilket jag aldrig gjorde utan gick då en runda och sopade upp deras skräp sen när de hade gått iväg.
I jobbet ingick det såklart också att städa och fylla på på alla toaletterna. Där händer det mycket skit så man blir äcklad av hur sviniga människor kan vara och bete sig.
Både på killarnas och på tjejernas toaletter (ska ju vara jämnställt).
Och gäster som ska kommentera (på tjejernas) att man har gått fel trots att de ser att jag har arbetskläder på mig och sop och skyffel i handen för att städa där.
När jag städade inne på tjejernas toaletter så kunde det ligga både bajs och spyor bredvid toalettstolen och en stor pappershög mitt på golvet eller hälften liggandes i toalettstolen.
Några gånger så hände det också att någon gäst/gäster hade roat sig med att kasta upp sina använda tamponger upp i taket så att snöret hängde ned eller att det var utsmetat blod på väggarna och sen på nått sätt tryckt fast den blodiga tampongen/bindan så att den satt fast på väggen. -Som en trevlig överraskning när man öppnade dörren till toaletten.
Som tur är så är jag inte så äckelmagad så jag hade inga problem med att städa bort allt skit och skräp men det fick mig ändå att tänka på hur illa människor kan bete sig på offentliga platser.
När jag hade slutat jobbet för dagen/kvällen så ville jag bara skynda mig hem och stänga in mig på mitt rum och bara ta det lugnt för mig själv.
(Grönan var dock ett skönt sommarjobb med mycket roliga människor, fester och man fick ligga mycket i olika sängar tillsammans med någon)
Om man inte är en person som känner att man behöver umgås och träffa en massa människor eller ens några få heller för den delen. Då kan det kännas intensivt/stressigt och man orkar inte med det och man gör och säger saker utan att tänka på hur man gör eller säger saker.
Satsa på att byta till ett jobb där du känner dig mer lugn och där du känner att du kan ha roliga samtal med kollegor i en skön arbetsmiljö.
För mig (är utbildad kock i grunden) var restaurangbranschen bara tillfälliga jobb tills jag kom på vad det var som jag egentligen ville jobba med.
Men det är ju alltid bra att kunna laga god mat. -
Så som jag ser det så kan man se på människor på två sätt.
1) Alla är idioter tills de bevisat något annat
2) Alla är fantastiska tills de bevisat något annat
Det kan tyckas löjligt, men för mig så innebär det en stor skillnad både hur jag uppfattar folk och hur jag bemöter dom om jag har inställningen i nummer 2. Så den grundinställningen är helt enkelt mindre energitärande, till och med energigivande (även jag gillar att vara ensam). Så mitt tips är att försöka börja med det så får du en helt annan energi att utstråla positiv energi.
Sedan finns det ju en massa idioter såklart, men om man möter mestadels trevliga människor så har man ett annat tålamod att ta ansvaret att vara den glada och trevliga i mötet med idioterna.
Och mer konkreta tips om du inte klarar av att tänka på det sättet så tänk på tonfall och ansiktsuttyck. Tänk på att ha en trevlig röst och avsluta dina meningar med ett leende. Om du gör det så spelar det inte så stor roll vad du säger, du uppfattas som en glad och trevlig person.
Första tipset handlar om ditt eget mindset och jag rekommenderar dig att ta till dig det för din egen skull, det gör en gladare i mötet med omvärlden. Det andra är mer en mekanisk snabbfix som kanske påverkar hur motparten ser dig, men inte påverkar dig själv på något sätt.
Sedan så är mitt sista tips att jobba i en bransch där du helt och hållet slipper att ha privatpersoner som motparter, det kan vara rejält nedbrytande där det finns en ojämställdhet i kraven på bemötande. Du som representerar ditt företag måste alltid vara trevlig oavsett hur du mår, men om din motpart är tjurig för att bussen var sen så är det helt ok att rikta tjurigheten mot dig.