Ska jag berätta om barnet eller inte? vill ha era åsikter

Bara för att han reagerat dåligt nu betyder inte det att han blir en dålig pappa. Han kanske får sådan panik just för att han inser hur mycket det kommer krävas av honom och hur hårt han kommer kämpa om han blir pappa. 

Och om du ska vara ärlig har inte du klarat av att sköta det här särskilt snyggt du heller, berätta på snap och sen ljuga är inte särskilt moget eller hur? 

Ni är båda i en svår situation som ni hanterat dåligt men det betyder inte att ni kommer bli dåliga föräldrar när barnet väl är här. Jag tycker inte att du ska ta ifrån ditt barn dess pappa på så lösa grunder. Det är verkligen inte rätt 

Jag är en 25 årig tjej som just nu sitter i en rätt jobbig sits med ett etiskt dilemma.
Jag har blivit gravid med en kille jag bara träffat tre gånger och är än så länge bara i vecka 5. 
Jag visste inte hur jag skulle bära mig åt och berätta detta för honom men gjorde det här om dagen genom att skriva till honom på snap. Jag vågade helt enkelt inte ringa då jag var rädd för reaktionen. 
Han trodde såklart att jag skoja och skrev att man inte ska skoja om sådant och att han ska berätta varför någon dag (Aha har detta hänt förut tänkte jag)  men jag sa till honom att det inte är min humor. Han börjar kännas desperat, skriver att han inte orkar mer och inte pallar detta och att han måste ringa till sina föräldrar. Hela hans reaktion är väldigt ego, ställer inga frågor utan mer skuldbelägger mig och frågar då om jag inte äter p-piller och varför jag skriver på snap. Vi bor dessutom med en timmes avstånd från varandra.
Han frågar om han kan ringa och jag säger att han får det om han inte håller på att bråka för det orkar inte jag. Han ska bara prata klart med sina föräldrar och sedan ringa. 

Klart du måste berätta!
om man är redo att bli förälder måste man också vara modig och ta svåra samtal.
Det är riktigt dåligt att gå över gränsen för abort och sedan berätta!
Det är ett stort svek oavsett hur han nu har mött dig i det här.

Ta Tjuren vid hornet och berätta att du tänker behålla, lika bra att riva av plåstret direkt.
Det kan öka chanserna att han i framtiden kommer att vara delaktig i barnet.
Jag blev gravid men en man efter en lång relation ( 6 år) och vi var överens om att behålla ifall jag blev gravid vilket jag senare blev och hen var då PLANERAD men då hade han ångrat sig men jag behöll ändå. Det var min ålder och barnlöshet som avgjorde och jag gick emot hans önskan.
Han blev först off och väldigt negativ men sedan landade han i det.
För ditt barns skull måste du berätta för fadern fastän han kanske aldrig kommer att bli en närvarande pappa men då ger du honom åtminstone ett val inför framtiden.
Ett barn som växer upp utan en förälder kommer alltid att fråga vad som hände och hur du svarar på det kan avgöra mycket kring barnets mående i framtiden och vilka egna val hen kommer att göra.

Klart du måste berätta!
om man är redo att bli förälder måste man också vara modig och ta svåra samtal.
Det är riktigt dåligt att gå över gränsen för abort och sedan berätta!
Det är ett stort svek oavsett hur han nu har mött dig i det här.

Ta Tjuren vid hornet och berätta att du tänker behålla, lika bra att riva av plåstret direkt.
Det kan öka chanserna att han i framtiden kommer att vara delaktig i barnet.
Jag blev gravid men en man efter en lång relation ( 6 år) och vi var överens om att behålla ifall jag blev gravid vilket jag senare blev och hen var då PLANERAD men då hade han ångrat sig men jag behöll ändå. Det var min ålder och barnlöshet som avgjorde och jag gick emot hans önskan.
Han blev först off och väldigt negativ men sedan landade han i det.
För ditt barns skull måste du berätta för fadern fastän han kanske aldrig kommer att bli en närvarande pappa men då ger du honom åtminstone ett val inför framtiden.
Ett barn som växer upp utan en förälder kommer alltid att fråga vad som hände och hur du svarar på det kan avgöra mycket kring barnets mående i framtiden och vilka egna val hen kommer att göra.