Hur ska vi göra med bolånet?

Vill du skaffa barn med en person som resonerar så kring ekonomi?
Så som du själv skriver, ni arbetar båda hårt men du sliter med att spara och han lever loppan. Känslan av att aldrig komma ikapp och bli bjuden på saker låter sådär... Eller  är han en sån som gillar den makten, han vill gärna ha fördelningen så?

Hur tror du det kommer bli under föräldraledigheten? Kommer ni att dela den? Eller kommer du att snåla med dagarna för att barnet inte ska behöva börja förskola så tidigt medan han fortsätter och "lever loppan"?
Kunde man tänka sig att ni gick ner i tid 10% var sen för att barnet ska få kortare dagar eller blir det du som tar 20%?

När jag och min fd sambo skrev skuldebrev så fick vi frågan om vi skulle inkludera ränta, så det är nog inte helt ovanligt att man gör. Faktum är ju att han har rätt - det blir en förlust för honom om han blir utan ränta/avkastning i 1-3 år. Sen kan han välja att strunta i det, men det förändrar inte faktum, och att kalla honom en snål jävel låter lite magstarkt. 

Varför vill du inte det alternativ han gav? Jag antar när han föreslår att ni ska dela 60-40 på lånet att ni då också ska äga 60-40. Sen köper du resterande 10% när du har pengar. Är det inte rimligt att man köper det man har råd med? Annars är ju alternativet att ni väntar tills du har sparat ihop vad som behövs (vilket ju är mer än handpenningen). Du har ju också förselen att kunna bo i ett hus innan du egentligen har råd.  

Hur har ni tänkt fördela ekonomin när ni köpt hus och skaffat familj? Ska ni fortsätta ha delad ekonomi? Har ni ordentligt pratat igenom vad det innebär, i synnerhet under föräldraledigheten? 

Till sist undrar jag också vad du menar med att ni delar alla kostnader i dagsläget. Jag hoppas att du inte betalar hans bestadsrätt? 

Vad är det för fel på 60/40 då? Du har ju inte kapitalet? Kan ni inte köpa en billigare bostad som du har råd med? Hur har ni tänkt göra med föräldraledigheten? Det är ett stort avbräck ekonomiskt så räkna noga på din ekonomi. Kanske är det bättre än ni bor kvar ett tag, små barn kräver inte så mycket plats. Vet flera familjer som valt att bo litet med första barnet, i en etta till och med, just för att spara pengar till en bra bostad lite senare.

Låter som framtida problem.

Bor man tillsammans och den ena tjänar mer än den andre är det i min värld normalt att "lastbalansera" lite. Dessutom har han ju haft fördelen av att äga lägenheten.

Kommer bli jobbigt om ni skaffar barn. Du kommer säkert få skriva skuldbrev med 15% ränta för din halva av blöjpaketen. Föräldrapenning kommer du inte bli rik på.

Alternativen du har är att antingen betalar du ränta på hans pengar som du lånar, ni köper något billigare som du har råd med eller så väntar ni med husköpet tills du har pengarna.
Eftersom ni har så olika syn på pengar och ekonomi så behöver ni ju verkligen prata igenom hur er ekonomi ska läggas upp innan ni börjar fundera på barn.

Betalar du delar av amorteringen i bostaden idag? 

Jag och min sambo hade samma situation inför köp. Han hade mer sparat än mig och vi hittade ett hus ?för snabbt?. Det var en självklarhet för oss båda att vi skulle äga fastigheten 50/50. Annars dyker problemen upp med om han då har 60% bestämmanderätt också? Och ska det vara 60/40 så ska det ju gälla med alla kostnader som rör huset. 

Sambon har nu betalat mer än mig, vi har skrivit skuldebrev. Jag har möjlighet att betala tillbaka när jag vill, men senast när huset säljs. Vi har utan ränta. Det var aldrig någon diskussion kring det heller. 

Sen tycker Jag inte nödvändigtvis ränta är fel att ta, men det sätter ju den andra partern i en ännu sämre situation för att ?komma ikapp? med sparandet. Jag hade då hellre väntat med husköpet (eller köpt ett hus baserat på det jag hade råd med). 

Ser följande alternativ: 

* Ni väntar med att köpa till du sparat mer
* Ni kör enligt ditt förslag
* Ni kör enligt ditt förslag men med tillägg att det är en viss ränta på lånet
* Du lånar resten av din del på annat håll

Sedan en annan jätteviktig sak. Om du förväntas att betala hälften av era räkningar så måste ni räkna på att köpa ett boende anpassat till din inkomst och inte hans. 

T.ex. ni får låna 5 miljoner baserat på din + hans inkomst. Men om man istället hade räknat på att om ni båda hade haft samma inkomst som du hade så får ni bara låna 3 miljoner, ja då ska du absolut vägra att gå med på att köpa ett boende som är dyrare än så om inte han är beredd på att fördela utgifter procentuellt. Och gå absolut inte med på något annat än att ni äger 50/50. 

Han låter som en fantastisk man. *ironi*

Att jag kallar honom snål är inte enbart grundat i denna diskussion utan i övrigt med. Jag gör majoriteten av hushållssysslorna och måste säga till/påminna om vad som ska göras annars händer inget. Han tycker att eftersom jag studerat, jobbat och inte haft en fast tjänst som honom sedan efter gymnasiet så får jag lite skylla mig själv att jag är i den sits jag är. Jag kan absolut betala ränta på ett skuldebrev men han vill ändå inte låna ut dessa pengar. 

jag tror säkert vi kommer fortsätta ha delad ekonomi framöver  för så länge han tjänar mer tror jag han kommer se det som att han förlorar på det om vi ska dela upp det mer procentuellt utifrån vad man tjänar. I hans värld den tiden jag lägger på hem förstår han inte att det också räknas som pengar i min värld då jag hellre hade gjort annat med min tid. Men jag har sagt att jag skaffar inte barn om inte han tar ut ungefär lika mycket föräldradagar och vabbar lika för då får han betala till min pension. Men känner mig generellt otaggad till att köpa något med honom nu. Jag har ett ganska stort arv som kommer framöver, vilket jag tänkt att vi båda kunnat gynnas av men nu känner jag inte alls för det då han håller så hårt på att hans är hans och inget man delar med/lånar ut.