Ni som jobbar med barn: märks barnens skärmtid hemma?

Min ena svägerska arbetar på en småbarnsavdelning och hon säger att det är svårt att se, och de kan ju själva inte berätta. 

Min bror däremot, som arbetar på högstadiet, säger att det märks ganska bra. De pratar en del om det i klassen, om hur det påverkar skolarbetet osv, och barnen är ganska öppna med hur mkt skärmtid de har. De med minst skärmtid är de som är lugnast, har bättre koncentration samt bättre resultat. 

Jag är lärare på mellanstadiet och stöter ibland på elever som är besatta av sin skärm. Det är det enda de pratar om. Jag skulle ändå säga att det är ganska sällan. Jag kan ibland tycka att de elever som har hållits borta från tekniska prylar har en onödig uppförsbacke vad gäller att t ex "våga" använda iPad/ dator. Jag brukar själv bli "retad" på mitt jobb för att jag är så oteknisk och intresserad av att använda tekniska hjälpmedel i min undervisning.

Jag tänker att det inte är så lätt att bara använda skärmtid som parameter på hur barn "blir" eller beter sig. Jag menar absolut inte att försvara överdrivet skärmanvändande eller att jag inte kan se problem med det men jag kan ibland tycka att diskussionen blir Lite onyanserad.

Mina barn använder skärm ganska mycket. Vi har inga speciella regler eller så för det så jag skulle tro att de snittar ca 3 timmar om dagen, mer på helgen och mindre på vardagarna. Jag arbetar deltid och är hemma från jobbet mellan 14-16. Jag är dessutom ledig en dag i veckan, då pratar jag med mina barn på frukosten, följer dem till skolan (med samtal), hämtar dem (under samtal) bakar/ lagar mat med dem. Deras farföräldrar är hemma med dem en eftermiddag i veckan och de umgås aktivt tillsammans: spelar spel osv. På helgerna gillar vi att som familj vandra/ spela golf. Det blir mycket tid tillsammans och där samtalet får stå i fokus. Vi har som regel att man ska läsa tyst 15 min/ dag (10-åringen, 6- åringen läser vi för). De har sportaktiviteter 5 respektive 2 timmar i veckan. Jämför detta med ett barn som är på skola/ fritids 7-17 varje dag, kanske aktiviteter sedan hem och äta och hoppa i säng. Frågan är om det per automatik är barnen som inte använder skärm som utvecklas "bäst"? 

Önskar jag att mina barn använde mindre skärm? Absolut. Men det är ett intresse de har, som jag inte delar. Men jag har accepterat det och väljer att se det positiva, som trots allt finns. De har t ex blivit väldigt duktiga på engelska. 

Varför inte bara kolla vetenskapliga studier? Det finns studier som visar många nackdelar förknippade med skärmtid. Egentligen är det inte skärmtiden som är problemet utan vad man gör med enheten. Men oftast gör barn sånt som inte är så bra för deras utveckling eller koncentrationsförmåga.

Du gör felet att du likställer lite skärmtid med att vara oteknisk eller ovan vid teknik. Stämmer inte. Det är kvaliteten som räknas, inte kvantiteten. 

Jag såg att det blivit en dubbelpublicering av den här tråden, och i andra tråden är det en annan förskollärare som svarat. Jag håller dock med hen som skrev där att på förskolan märker vi mängden skärm med att barnen konverserar på engelska med varandra, trots att de inte har någon som pratar engelska med dom hemma. Barnen lär sig halvknackig engelska från youtube och pratar i korta meningar eller få ord med varandra. Men generellt leker dessa barn även mindre och ?sämre?. Barn som (gissningsvis) har mycket skärmtid får inte samma flow i leken och leker inte rollekar på samma sätt. 

Att det gissningsvis beror på skärmtid är för att vi kan ju inte veta hur mycket de tittar hemma. Men kontrasten blir att barn som inte hackar sig fram på engelska verkar ha någon där hemma som faktiskt leker med dom, eftersom dessa barn generellt har en mycket livligare och innehållsrik rollek. De barn som pratar engelska från youtube har generellt sämre lek, och för att kunna snappa upp en språk tittar de gissningsvis ett betydande antal timmar på youtube. 

Jag har inte märkt det särskilt mycket på humöret på barnen i förskoleålder.

Håller med. Men de som tillåter mkt skärmtid ursäktar sig alltid med att det är viktigt att hänga med i den tekniska utvecklingen. 

Ja. Jag kan irritera mig väldigt på den ensidiga diskussionen om skärm. Jag tycker att det är stor skillnad på att masskonsumera rätt hjärndöda korta klipp jämfört med att lära sig programmering, spela problemlösande spel som kräver samarbete, skapa bilder/filmer och titta på danser som man härmar och lär sig.

Vi försöker styra bort barnen från de hjärndöda klippen men uppmuntrar kreativitet och intellektuell stimulans. Men ska jag vara ärlig så är det nog mycket tack vare YouTube som båda mina barn ligger 2-3 år före i engelska. 

Intressant! Vårt ena barn lekte inte rollekar som liten. På den tiden begränsade vi skärmtiden, så det berodde inte på det. Nu är barnet större och har rätt mycket skärmtid. Barnet ska också snart genomgå en npf-utredning.

Jag uppfattar det som att det finns en gemensam orsak till att mitt barn inte lekte rollekar och att hen lätt fastnar vid skärm - alltså att det är två symptom på samma sak snarare än att en sak är resultat av den andra. (Och man behöver inte ha npf för att ha de personlighetsdrag som ger de symptomen, tänker jag.)

Jag tänkte på samma sak när jag läste, i ett tidigare inlägg, att högstadieelever med mycket skärmtid brukar ha svårt att sitta still och koncentrera sig i skolan.

Båda två är saker som är typiska för ungdomar med adhd. Så vad som orsakat vad ska man nog inte dra alltför hastiga slutsatser om.

De flesta studier handlar ju främst om vad tiden tas ifrån. Tex att mycket skärm ofta innebär mer stillasittande, snarare än att skärmanvändning skulle vara dåligt i sig.