Orimligt att ha koll på barns preferenser?

Till (aldrig en mebis): Du behöver inte dra in kön i detta! Ts hade en pissig attityd mot sin partner när han kom hem. Om det är så viktigt kan man påminna innan, eller så skiter man i det. När ens partner kommer hem så surar man inte ihop som en "kvebis" bara för att det blev fel sort.

Och till den icke-kvittrande ts så kan du se själv vad du skrev, angående att inte vara så trevlig mot sin partner:

Jag blev irriterad

Det stämmer. Jag suckade lite innan jag öppnade munnen och sa: ?Men du, X-smak? Det är ju det enda XX inte dricker!? 

Jag borde så klart ha kvittrat fram detta?

Men TS vet du inte att mansbebisar är fysiskt inkapabla till att tänka på någon annan först och ditt beteende är som att skrika åt någon i rullstol att springa ett marathon? Rent ut elakt. Vet du inte att det är din roll och skyldighet som kvinna att först ha 1h powwow med honom där du taggar upp honom och ger en playbyplay av exakt hur han ska gå tillväga för att lyckas köpa denna juice. Sedan förklarar du muntligt hur den ser ut, vad den heter och skriver ut en gigantisk bild på rätt juice på ett plakat tillsammans med en karta över hur han hittar i butiken. Under tiden han handlar är det upp till dig att FaceTime och ge honom real time stöd och uppmuntring för denna svåra uppgift. När han kommer hem från sin svåra tid på stridsfältet tackar du honom med ett leende och en avsugning för att han var villig att utföra denna uppgift. 

När du sedan trots allt ser att han köpt den enda saken i världen hans barn hatar, eller t.o.m. är allergisk mot, ska du bara le och skratta åt hur tokigt det blev och hur tacksam du är att han försökte. Sen åker du tillbaka till butiken och gör om hans jobb korrekt. 

Det viktigaste är att komma ihåg hur trött stackarn måste vara nu och visa all tacksamhet i världen för att han försökte. Och visa dig ödmjuk för du har ingen aning om hur svårt hans stackars liv är. 

Jag har samma problem med min man. Han lär sig aldrig aldrig någonsin vad barnen gillar eller inte gillar. Vi har haft samma mjölk från samma varumärke med samma fetthalt i 15 år. Är jag inte övertydlig kommer han ändå hem med den första bästa mjölk han ser i butiken. Det är inte av elakhet. Han resonerar inte som jag, tänker inte som jag och minns inte saker som jag. Många gånger har det blivit fel men det hjälper inte att jag klagar eller önskar att han är på ett annat sätt. Han är den han är och jag har helt enkelt fått lära mig att vara övertydlig om det är superviktigt att det blir rätt, tex om något av barnen har specifika preferenser.