Otrogen mot min sambo. Hur förlåter jag mig själv?

Hej, min sambo och jag hade varit till i 3 år och vi förlovade oss redan efter 1 år. 

i perioder har det varit väldigt mycket bråk/tjafs från bådas håll. Det ena mer onödigt än det andra. 

I början av detta år så hamnade vi i en tuff period igen med relationen. Vilket var lite standard vid den här punkten. 

hon jobbade mycket och var inte hemma knappt någonting. Jag vände mig då till en tjejkompis för att kunna få ventilera mina tankar. Bör tilläggas att detta var en gemensam vän. 

vid ett tillfälle på fyllan så kysstes vi. Jag kände mig dum efteråt men valde att inget säga till min dåvarande sambo. 

detta hände sedan igen vid två tillfällen även dem på fyllan.

(Innan ni säger något om det så vill jag bara nämna att jag är fullt medveten om att det inte är en ursäkt att det sker på fyllan. Av den anledningen så har jag tagit avstånd från alchohol nu.) 

det pågick under en månads tid. På sin höjd var det hångel. inget mer. 

den här tjejkompisen skriver senare till mig och har dåligt samvete över det vi gjort. Jag bekräftar hennes känsla och håller med men vill inget säga då jag förstår skadan som jag orsakat. Tillslut så bestämmer hon sig för att inget säga säga till min sambo  

(tro mig mitt samvete åt upp mig dagligen trots att jag inget sa)

ni vet hur det är. Rykten sprider sig snabbt. Och folk började prata om huruvida det var sant eller ej. Så dagen kom när hon konfronterade mig om det och jag ljög för henne. hon blev osäker på sanningsgraden i det jag sa och hon bad mig att prata med henne och vara ärlig så då orkade jag inte dölja det längre så jag berättade. 

detta resulterade givetvis i att hon blev helt förkrossad och bröt upp direkt med mig. 

tycker hon fattade helt rätt beslut  jag gick över en gräns och bröt ett löfte. 

så varför gjorde jag det? Jag tror jag gjorde det för att jag var tankspridd och tillräckligt dum för att inte kommunicera bättre med henne. 

jag ångrar detta starkt och skulle ge allt för att få det ogjort men vet att det inte går.

jag har definitivt lärt mig en läxa och detta är ingenting jag någonsin ville utsätta någon för. 

men nu har jag två sorts processer. dels sveket mot henne och mig själv igenom att jag var otrogen  och sen även att relationen är över. 

det har gått ett tag nu men har så sjukt svårt att förlåta mig själv för det jag gjort  jag vet inte hur jag ska tänka eller agera här ifrån. 

tips på det sistnämnda vore jätte uppskattat.

och vill ni döma mig så kör på. jag fattar det  

 .