Är det värt att stanna i förhållandet?

Jag lever tillsammans med en föredetta alkolist och narkoman och var genom vårat första år tillsammans basically hans psykolog och hjälpte honom att ta sig ur allt sånt. Jag vill inte låta självgod eller ta cred för saker, men utan mig så hade han varit på samma ställe som han var innan han träffade mig.
Så självklart med den här relationen så kom det många komplikationer. Jag fick ta hand om honom när saker gick över styr, jag har tagit lögner från honom, löften som har brutits flera gånger, blivit lurad på saker m.m. Och för varje gång han var ute med sina kompisar så låg jag hemma i sängen med världens klump i magen och oroade mig och kunde inte sova. 
Nu är hans problem gott som borta även fast han fortfarande dricker nån gång då och då. Och när han väl gör det så gör han det med hans kompisar som jag inte tycker om, samma personer som också har/hade samma problem som min sambo. Och även fast han inte har ett problem längre så ligger jag fortfarande i sängen med världens klump i magen och kan inte sova. Och oavsett hur mycket eller lite han dricker så kommer han alltid hem tidigast 1 på natten.
Och nu undrar jag: Är det här normalt i ett förhållande att känna såhär? Är det värt att vara kvar? Kommer den här klumpen i magen nånsin att försvinna? För det spelar ingen roll hur mycket jag och och min sambo pratar om det så går känslan aldrig bort. 
Är det nån som har nå tips eller har varit med om något liknande??