• Enman12

    Hjälp graviditet

    Hej, 
    Som rubrik lyder så är jag i chocktillstånd just nu. Det är såhär jag har hittat tillbaka till mitt ex. Förra gången vi var tillsammans så slutade inte bra pågrund av att jag inte mådde bra. Jag fick påtryckningar i skolan varför är du tillsammans med henne osv. (Jag var mobbad i många år)

    Efter 5 år kommer nu mitt ex in där jag jobbar o vi kunde inte släppa ögonkontakten. Rätt var det är så skrev vi. Vi träffades igen och kände det var nåt oavslutat. Nu står vi här snart 6 månader in o trivs med varandra o älskar varandra. Börjar till och med snacka om flytta ihop.

    Men åter till problemet. Vi vill skaffa barn. Vi vill verkligen skaffa barn. Så det är inget med det. Men igår för typ 5 timmar sen jag skrev mitt inlägg. Så hände det vi kände det var rätt i stunden ja osv. 

    Vi har ju fotfarande några timmar på oss med dagen efter piller. Men jag börjar känna mig små osäker. Intr för jag inte vill ha det men för andra orsaker. 

    Jag är på en plats i livet där jag har 2 fasta jobb. Får ut i snitt 25-40 tusen ovj mår bra.
    Hon däremot precis startat sin jobbkarriär. Inte fast anställd men behovare på ett av mina jobb jag löst till henne. Så för hennes del är jag osäker. Är hon i rätt del av sitt liv där hon kan skaffa barn? 

    Därav jag skriver är för vad hade gjort? Är så osäker så röven spricker på mig hahahaha. Återigen jag vill ha barn o älskar henne så otroligt mycket. Men därav jag är osäker är för vet inte om hon är i rätt stadie. 
    Vill gärna ha tips o trix 🤩👍
  • Svar på tråden Hjälp graviditet
  • Anonym (Anna)

    Vänta tills båda har fasta och stadiga inkomster

  • Anonym (E)

    Vet inte om det någonsin finns en rätt tid för att skaffa barn. Kan berätta lite om mig och min sambo. 

    Vi träffades typ 1-2 gånger och sen träffades vi inte mer förrän ett halvår senare. Efter två månader som vi hade träffat varandra igen fick vi beskedet om att vi skulle bli föräldrar. För mig kändes det som en självklarhet och jag var redo för att ta hand om barnet på egen hand. Detta var helt nytt för oss båda och jag förstod om det skulle bli för mycket för honom att ta in. Men han valde att stanna och idag har vi 13 år ihop och planerar ett tredje barn. 
    Vi båda var bara timanställda, det första taget var jag föräldraledig men sen tog han halva tiden och jag jobbade. När vårt barn var 1 år hade han fastanställning och jag studerade upp betyg samtidigt som jag var timanställd. Det jag menar är att allt går att lösa inom sin tid bara man vill det. Helt ärligt vet jag inte hur det hade gått om jag var själv men tror att man alltid gör det bästa utav det. Vill ni skaffa barn så gör det, sen är det kanske försent p.g.a andra saker. Jobb och utbildning osv finns när ni har barnet också. Men visst underlättar allt om båda har en fast grund att stå på. Vill bara säga att inget är omöjligt. 🙂 

  • Enman12

    Stort tack för ditt svar

    Det är väl mest där jag är osäker rent jobbmässigt. Mina jobba kommer va fine med detta. Vill bara hon lyckas så att säga 👍🤩

  • SmulanFnulan

    Du är osäker på om hon är i rätt stadie? Ledsen att spräcka hål på din egobubbla men du är inte heller på rätt plats i livet för att sätta ett barn till världen. Du axlar två jobb och ni har bara varit tillsammans i 6 månader. Ni bor inte ens ihop och ändå tycker du det verkar vara en bra idé att bli gravida? 

    Ni båda behöver växa till er x antal år och med det kommer också erfarenheter om hur livet är att leva på riktigt.

  • Enman12

    Hej på dig smulan

    Jag är 23 fyller snart 24. Jag har arbetat 2 jobb sen jag var 16år. Så har en del år på nacken när det gäller arbete.o svaret är jo det gör vi. Vi bor tillsammans. 

    Så svaret är jo jag är lite mer i rätt plats i mitt liv. Kan väl inte du veta var jag befinner mig jue? 🤣😅

  • Anonym (Maria)
    Anonym (E) skrev 2024-09-17 09:06:21 följande:

    Vet inte om det någonsin finns en rätt tid för att skaffa barn. Kan berätta lite om mig och min sambo. 

    Vi träffades typ 1-2 gånger och sen träffades vi inte mer förrän ett halvår senare. Efter två månader som vi hade träffat varandra igen fick vi beskedet om att vi skulle bli föräldrar. För mig kändes det som en självklarhet och jag var redo för att ta hand om barnet på egen hand. Detta var helt nytt för oss båda och jag förstod om det skulle bli för mycket för honom att ta in. Men han valde att stanna och idag har vi 13 år ihop och planerar ett tredje barn. 
    Vi båda var bara timanställda, det första taget var jag föräldraledig men sen tog han halva tiden och jag jobbade. När vårt barn var 1 år hade han fastanställning och jag studerade upp betyg samtidigt som jag var timanställd. Det jag menar är att allt går att lösa inom sin tid bara man vill det. Helt ärligt vet jag inte hur det hade gått om jag var själv men tror att man alltid gör det bästa utav det. Vill ni skaffa barn så gör det, sen är det kanske försent p.g.a andra saker. Jobb och utbildning osv finns när ni har barnet också. Men visst underlättar allt om båda har en fast grund att stå på. Vill bara säga att inget är omöjligt. 🙂 


    TS skriver om skolan och låter väldigt ung , jag tror knappast att det är för sent snart. 


    Jag fick första barnet när jag var 18 så säger inte att det är fel att skaffa barn tidigt men man ska inte göra det för att det ?snart är för sent?. Vissa här är helt hysteriska med det där att man typ blir helt infertil efter 35. Jag kan säga att jag blev gravid lättare nu när jag är 36 än när jag var 18, vet att det såklart inte gäller alla men är man så ung som TS verkar vara måste man verkligen inte stressa.

    Till TS, gör det ni känner är bäst, svårt att ge råd när man inte vet hur gamla ni är. Men om båda vill och känner sig redo kan det säkert funka, däremot ska ni inte göra det av den anledningen som personen i svaret skrev (att det kanske är för sent sen). Bättre att skaffa barn för att man verkligen vill. 

  • Enman12

    Hej maria. 
    Nä kommer aldrig göra det bara för det är för sent sen. Vi kommer skaffa när vi vill. Dock skriver jag här för jag känner mig själv i rätt stadium i livet men osäker om hon e det. Sen behövde jag tips o trix 🤩👍

  • SmulanFnulan
    Enman12 skrev 2024-09-17 09:12:29 följande:

    Hej på dig smulan

    Jag är 23 fyller snart 24. Jag har arbetat 2 jobb sen jag var 16år. Så har en del år på nacken när det gäller arbete.o svaret är jo det gör vi. Vi bor tillsammans. 

    Så svaret är jo jag är lite mer i rätt plats i mitt liv. Kan väl inte du veta var jag befinner mig jue? 🤣😅


    Du skrev i sitt inledande inlägg att ni pratar om att flytta ihop. Var det en lögn? Oavsett så är varken du eller din "sambo" redo att skaffa barn. Ni känner knappt varandra.

     Du låter extremt omogen och jag hade ärligt talat gissat på att du max var 18 år.
  • Körsbärsdalen

    Såhär. Jag har flera barn, och det var väl egentligen inte optimalt läge när våra första två kom, men det gick. Saker går. Däremot kanske man inte aktivt bör försöka få barn när läget helt klart kan förbättras.

    Du är 24 i år, jag gissar att din flickvän är i ungefär samma ålder, så ni verkar minst ha 15 år till där ni säkert kan få barn. Varför inte ge det hela åtminstone 1 år till innan ni aktivt försöker? Då hinner ni flytta ihop och leva tillsammans ett tag, hon hinner förhoppningsvis få en tillsvidareanställning, och dessa två saker i sig gör ju utgångsläget betydligt bättre.

    Har ni pluggat? Man kan absolut plugga med barn, men det kan också vara skönt att ha det avklarat innan barnen om man har planer på att studera. Annars en plan för studier medan barnen är små - vilket kan vara kämpigt - men barnen är inte riktigt lika dyra i drift i förskoleålder jämfört med senare (med dyra aktiviteter, mobiltelefoner och allt vad det blir). 

    Vi fick barn när jag fortfarande pluggade. Jag födde strax innan det var dags att skriva kandidatuppsatsen. Det gick, jag gjorde det medan vår äldsta var en liten bebis, men det var ju knappast lätt. Sedan läste jag magister när jag var gravid och födde andra barnet. Vi bodde i en hyresrätt. Maken hade tillsvidareanställning. Vi hade bott tillsammans i 1,5 år när jag blev gravid med vår första.

    Spola fram tiden lite. När jag var gravid med tredje barnet var vi båda tillsvidareanställda, bodde i villa, hade en stor buffert på sparkontot, var gifta (det var vi inte med första och andra) och allt kändes definitivt mer LÄGLIGT och avslappnat inför att tredje barnet föddes än första och andra. 

    Varför har ni så bråttom? Har hon ens ätit folsyra i ett par månader? Hur är boendesituationen? Vad är hennes odds att få en tillsvidareanställning snarast? Har ni råd med att hon ev. blir sjukskriven hela graviditeten? Har ni råd för er, hem och en bebis om hennes föräldrapenning är på grundnivå? Har ni råd att dela på föräldraledigheten? Har ni råd att spara ett antal dagar UTAN att behöva skola in en liten nybliven ettåring på förskola? Sådant ska man tänka igenom helst INNAN man försöker.

Svar på tråden Hjälp graviditet