Är det oviktigt om det saknas svensktalande personal i förskolan

Är det oviktigt om det saknas svensktalande personal i förskolan

En obekväm fråga.
Jag arbetar i förskolan sedan många år och märker att kraven från föräldrar ökar. 
Vad som inte ställs krav på är att personalen är svenskar och det förvånar mig. Jag är själv på väg att lämna mitt yrke pga kollegor som har en helt annan barnsyn, inte går att prata med utan att man får använda hela kroppen som hjälp, bildstöd etc Utbildning saknas givetvis. De går på lång vik, är inlasade eller på kort vik. Men billiga att anställa. 
Vi i personalen klagar men vi hör aldrig ett ord från föräldrar. 
Vad tycker ni egentligen? Är det bara bra och roligt att era barn får möta dessa kvinnor som jobbar i barnomsorgen för där kan vi ha dem, barn kan ju alla ta hand om..... 

Enligt vår chef klagar ingen.
För mig är nästan det språkliga det minsta bekymret. Ett större problem är den helt annorlunda barnsynen. Att kräva mer av flickor, inte sätta gränser för pojkar, klä på barn även om de kan själva, tvinga barn att pussas, mata stora barn osv Oförstående inför hur vi arbetar rent generellt. 
De kan självklart inte svara på sms, läsa skriven information eller lämna information till föräldrar. 

Nej, sådant vet de inte och det är inget jag får berätta. Man förväntas bara se glad ut och verka som att allt är jättebra. I verkligheten händer det flera saker varje dag som jag skulle vilja rapportera men till vem?! Idag ville en kvinna börja träna ett barn att bli blöjfri på sitt eget hemlands sätt, så som hon tycker det ska gå till. Jag känner att jag får ha ögon i nacken för att se och avstyra allt. Att stoppa och förklara är svårt, de förstår inte. Jag har heller inte tid att lära dessa kvinnor hur vi arbetar, det är ju massor med barn runt om. 

Det är liknande situationer som jag menar.