För mycket skärm

Stänger ner internet.
Förvarnar innan.

Hej,

Det låter jobbigt. Jag har jobbat med data- och tvspelsberoende bland barn och unga. Ett snabbt råd är att göra ett schema tillsammans med ditt barn. Oftast uppstår konflikter kring middagar och när barnet ska sova, eller när det är dags att bryta spelandet. Se till att ge ditt barn tydliga ramar kring spelandet. Jobbigt i början för både barn och vuxna, men det ger bra resultat.

Om du vill prata mer kan jag skicka en länk till min hemsida. 

11 år är i min erfarenhet för ungt för de flesta att själv reglera skärmanvändandet. Spelen, sociala medier och apparna är framtagna för att hålla en persons uppmärksamhet så länge som bara är möjligt och de är väldigt, väldigt bra på det.

Så ni vuxna sätter reglerna för hur länge han får sitta varje dag eller varje vecka och ni vuxna ser till att det efterföljs. Bjud gärna in honom att vara med och förhandla och komma fram till vad som är rimligt, när han tycker att skärmen är viktigast för honom så att han får tid när det ger honom mest, men i slutänden är det ni som sätter gränserna så att han även hinner sova, göra läxor, vara social, leka, ha lite tråkigt, göra sina hushållssysslor, etc.

Vi har personligen inte haft så stor framgång med föräldrakontroller och appar då en snabb googling gör det möjligt för de flesta normalbegåvade 11-åringar att ta sig runt dem. Så vi tar fysiskt hand om enheterna under tider då det inte är fri skärmtid. Läxor och skolarbete kan göras på den stationära datorn i köket där det är lätt att hålla koll för oss vuxna.

Skärmtid på mobilen.

Har en app som styr vårt wi-fi där jag kan välja att blocka vissa grejer från wi-fi,
t ex sonens dator eller tvn eller vad som helst. 

Sätt dig ner med sonen och säg att X antal timmar per dag är rimligt, vad tycker du? Resonera dig fram och säg att vi provar såhär nu och sedan kan vi prata om det om en månad eller så.

Poängtera att det viktiga är att läxor blir gjorda, städning av rummet mm vad det nu än är som han har på sin att-göra-lista. 

Uppmuntra andra aktiviteter såsom sport och umgänge med kompisar. 
Ta fram ett brädspel eller en kortlek och spela något med honom.
Låt honom vara med när du lagar mat och går på ärenden mm. 

Problemet är ju när han slutar skolan. Han är hemma vid 1 och vi föräldrar typ runt 16-16.30. Så bara där försvinner ju 3 timmar framför skärmen. Vet inte hur jag ska lyckas begränsa det. Sen på kvällen vill han spela med kompisarna osv. Blir alldels för mycket timmar. 

Schema låter ju bra! Ska man skriva då mellan vilka tider han fåe spela. Att vi bestämmer det tillsammans liksom. 

Då får väl de tre timmarna vara hans skärmtid då?

Eller vad tänker du att han ska göra när han är ensam hemma? Påbörja middagen och gå igenom räkningarna haha. Onlinespel är ju ofta ett sätt att umgås med andra barn och inte känna sig så ensam när man är ensam hemma. 

Sedan kan han få en halvtimme till om ni ser att han har gjort läxorna, läst en kvart och ni har spelat era kortspel och lagat mat med mera. När allt är helt klart kan man kanske få en stund till som belöning. 

Fattar väl jag med att det är ett sätt att umgås på. Vad tror du. Det jag menar är att jag inte kan hålla koll på skärmtiden när han är hemma. Om jag säger att han var 3 timmar total tid på en dag så kommer han ju säga att han inte tittat når när jag kommer hem. 

Han umgås ju med kompisarna fast de umgås via nätet och spel, de har träffats hela dagen i skolan och det är deras sätt att koppla av. Så länge läxorna gjordes och de för övrigt skötte sig så la vi föräldrar oss inte i det. Grabben var den som mest spelade dator med kompisarna vilket de gör än idag fast de är vuxna och har flyttat hemifrån. Efter jobbet kan de "höras" över datorn och spela online spel och så även en lördag em/kväll om de inte har lust att festa tex, då kör de online spel istället. 

Jaha, jag trodde inte att ni hade den diskussionen om huruvida han har spenderat tid framför skärmen eller inte. Jag trodde diskussionen var att försöka begränsa tiden framför skärmen. 

Jag menar att de tre timmar ett barn spenderar helt ensam inte kan styras så mycket av föräldrarna. Förr satt barnet och tittade på tv under tiden föräldrarna jobbade. Nu sitter man och spelar dataspel. 

Vill man verkligen att barnet ska göra något annat under den ensamma tiden så får man ju erbjuda någon alternativ aktivitet. Hälsa på mormor? Stanna på fritids? Gå ut med hunden om man har någon? Gå hem med en kompis? 

Jag är med på det att de umgås över datorn. Det jag har problem med är antalet timmar det rör sig om. Å det blir ju inte bara häng vid datorn i ett spel. Det blir även tv å platta å telefon. 
Problemet är att han väljer skärm hela tiden i alla lägen. Å just nu är det bara tjafs om detta här hemma. Å jag får ingen kontroll på det. 

Jag har svårt att köpa att det är "ett sätt att umgås".
Ja det är det, men det finns andra!
Man måste inte vara fyra-fem grabbar som går hem till sig och sen "interagerar" genom telefonen eller sina PS4 resten av kvällen.
Man kan faktiskt sammanstråla hemma hos någon så att man i alla fall får den fysiska kontakten och ser varandra som människor.
Eller man kan försöka få dem att göra något annat först, gärna något fysiskt, typ cykla mountainbike, lira lite boll eller något sådant. Sen är det mer ok att gå in och spela en stund. 

Ditt barn börjar bli så pass gammalt också att man kan ha en dialog kring tid, kring livet, kring vad man mår bra av och vad man vill hinna med. 
Jag tycker det här är en väldigt bra sajt, med mycket vettigt innehåll. Bla. den mentala tallriksmodellen.

Viktiga vuxna_mentala (learnworlds.com)

Föräldrabrev v2 (detsynsinte.se)

Det är precis det jag saknar. Att han är social i "verkliga livet"..Inte bara vid en skärm. 
Å inget vi föreslår blir ju lika roligt som skärmen är. Det får liksom inte att slå det. 

Nej jag förstår det och där vill man inte hamna!
Vi höll på att åka ner i det diket också för 7-8 år sen när vår äldsta var i den åldern. Lösningen blev att de alltid var välkomna hem till oss. Så vårt hem blev nåt slags hub.

Dels var vi restriktiva redan från början, man införde digitala läromedel på bred front i åk4 så i vår värld hade han använt upp all sin skärmtid redan när han kom hem. Men vissa dagar fick han spela och då kunde de vara upp till 5st här. Men de satt i varje fall i samma rum, de såg varandra, de skapade relation, de kom upp till oss och åt mackor till mellis, sen skulle nån iväg på fotboll och de andra åkte hem. Vår son hade också aktiviteter 2-3 kvällar per vecka. 
Det är så viktigt!

Barn idag tappar en så stor del av världen och av att vara en del av samhället såsom de "umgås". De kan inte hantera konflikter i den riktiga världen. De får ångest av att hantera känslor. Jag minns bara en sån sak som att man hade stenkoll på vad kompisarnas föräldrar jobbade med. För man var där, man var hemma hos dem, hörde diskussioner, åt mat tillsammans...

Man förstod att det gick att leva på olika sätt, man fick veta mer om olika yrken,  att det fanns arbetslöshet, att folk kunde dö eller skiljas men att man överlevde. Den typen av skills saknar många idag. Jag och min man har setts som bakåtsträvare av många men det står jag för, för jag kan inte se att det sätt som vi växte upp på (vi är födda tidigt 80-tal)  något vis bidragit negativt. Inte ur det här perspektivet i alla fall. 

När nuvarande tonåringar var yngre reglerade vi deras skärmtid genom vår router. Det gick att ställa in ett schema dag för dag (i en app) hur länge nätet skulle vara på och när det skulle stängas av, tex på mellan 16-17, sen stängs det av, sedan på igen 19-20, eller hur man vill ha det.

Minskade tjafset hemma enormt, vi kom överens om ett schema sen skötte routern det automatisk, även om ingen var hemma. 

En aspekt som jag inte sett att ni lyft, vad gör ni vuxna på kvällarna? när ni kommer hem från jobbet? Inte sitter väl ni framför tv/platta/telefon och påstår att barnet inte borde? 

Sätt upp gemensamma mål/scheman tillsammans med barnet, så inte bara det ?straffar? hen. Utan visa att ni också avstår Och naturligtvis hittar på annat tillsammans Allihop. Köp ett nytt brädspel, skip-bo tyckte jag själv va kul i den åldern 

Barn gör som föräldrar gör så det är bra input.
Vi har alltid haft tydliga regler kring mobil och skärm, vi har ett ställ i hallen där de står när man inte pratar med någon och ingen har mobilen i rummet på natten. Lite sånt.