Stor åldersskillnad mellan syskon

Jag har inga barn men mellan mig och mina (halv)syskon är det många år. Min yngsta syster är 2 år äldre än min mamma.

Så stor skillnad är knepigt, jag är inkluderad och så på släktsammankomster, jag hälsar på mina syskon, de kommer och hälsar på mig ibland men det blir liksom knasigt. Har på sätt och vis mer gemensamt med mina syskonbarn som är i min ålder, något år äldre och något år yngre. 

Jag har fyra år mellan mina barn. De har stor glädje av varandra (och retas en hel massa). Mellan mig och mitt syskon är det sju år. Vi har också haft stor glädje av varandra genom åren och har fin kontakt också nu som vuxna.

Min man är ganska nära sitt syskon åldersmässigt. De lekte aldrig tillsammans och har idag ingen som kontakt som vuxna.

Allt kan hända, oavsett åldersskillnad.

Det finns inga garantier för att barn blir tajta med varandra oavsett åldersskillnad.  Det handlar om hur lika/olika varandra man blir och hur man sen utvecklas och fostras högre upp i åldern. 
Finns ju många barn som är tajta som små men växer isär i tonåren och knappt tål varandra sen likväl som en del knappt lekte som barn blir bästa vänner som äldre. 
Så den aspekten kan du släppa.  Hälften beror på barnet själv och hälften av det beror på er föräldrar i uppfostran.  

Det viktigaste här dock är att ALDRIG lägga på barnen det ansvar att man måste vara bästis med sitt syskon. Det ska aldrig ett barn tvingas bära. 

Samma lika gäller om ett barn blir ensamt barn. Lägg aldrig den bördan på barnet och skapa nån form av spöke i ett syskon som inte finns. Barnet vet inget annat än att det är ensamt. Varför skapa en saknad som det aldrig haft och inte förstår? Ibland kan dom själva komma på att det hade varit kul med ett syskon men landar också i att dom aldrig saknat det. Kompensera aldrig ert föräldraskap i avsaknad av ett syskon genom att dränka det i felriktad omsorg.  

Dom har varken mer eller mindre nytta av varandra oavsett. Isf om det skulle skilja typ 8-10 år mellan dem, då hade de mindre gemensamt under uppväxten.

Riv i åt de där som lägger sig i en massa!!

Man vet aldrig hur det kommer bli. Jag har en storasyster som är 17 månader äldre än jag och hon har ingen kontakt med vare sig mig eller mina systrar som är fem respektive sju år yngre än jag. Däremot har jag en nära relation med småsystrarna.

Min moster har en stor skara barn där vissa är psuedotvillingar och mellan andra skiljer det flera år. Vissa av syskonen har bättre relation till de som är flera år äldre/yngre.

Sag till de imbeciller du verkar umgås med att hon inte är ensambarn, hon är endabarn.

Först: vad är det för ouppfostrade miffon som säger sånt? Otroligt oförskämt. 

Att få barn nära i ålder är absolut ingen garanti för att de kommer att stå varandra nära. Jag vet folk som inte haft kontakt med sitt syskon på flera år. Inga gräl, de bara passar inte ihop. Min man och hans bror, 1,5 år äldre, bråkade konstant under uppväxten och hade sen rätt svårt för varandra tills de var ungefär 40 år. 

Jag har 6 år emellan mina barn, det var väldigt skönt att det äldre kunde klä på sig själv medan jag fixa lilla tex. De första åren hade de väl inte jättekul med varandra, stora var stolt när lilla var bebis men när han var runt året tyckte han inte att han var så rolig, när yngsta var runt 3-4 började de leka rätt bra tillsammans med typ Lego, sem lekte dom på rätt bra hela uppväxten. Äldsta har flyttat hemifrån och yngsta är idag 15, de pratar i telefon med jämna mellanrum och ses då och då för att gå på bio, ut och äta och sånt 

Tack snälla för alla svar! 
skönt att höra era erfarenheter. 
jag borde inte stressa över åldersskillnaden, det blir som det blir, Kan ju inte direkt påverka det. jag är tyvärr en person som tar åt mig mycket av vad andra tycker och hur det borde vara enligt normen. 

Jag hoppas på att få ett syskon så småningom även om det känns hopplöst just nu.. ska njuta av det barn jag har och blir det inte fler så blir det säkert bra det med,
vi har det väldigt bra bara vi tre också. 

Minsta skillnad mellan 2 barn är 2 år, den största skillnaden är 9 år. Båda gapen är perfekta. Relationer är vad en gör dem till :) 

Jag har 17 år mellan mina vå, de har såklar inte lekt mer än att den äldre har underhållt den yngre.

Däremot var äldre barnvakt emellanåt under yngres uppväxt.

Idag är båda vuxna och mer eller mindre på samma plan. 

Vill bara tipsa och rekommendera er att söka hjälp om ni inte lyckats efter 1 års försök. Finns så mycket bra hjälp att få 😊

Det är 8 år mellan mina tjejer. Båda med samma pappa. Det är det absolut bästa beslut jag tagit. Herregud vilken underbar relation utan någon som helst uns av avund eller svartsjuka sinsemellan. Stora är självgående i mångt och mycke, men är fortfarande liten nog för att bygga slott och krypa i lektunnlar med syster. det bästa val jag tagit. 

jag Tycker inte att du ska stressa över ålderskillnaden, relationer med syskon är mycket mer än att vara lekkamrater några år i barndomen .

sen tycker jag ofta att jag ser lite äldre syskon som leker så fint och tar hand om sina syskon.

Har 7 år mellan mina barn. Det har funkat bra, men jag tror att åldersskillnaden gör att de blir mer som ensambarn. Dom kan inte direkt leka ihop. Men skönt att ha en i taget. Man får tid för båda och mindre stress blir det ju på så sätt. Det är väl både för och nackdelar med båda alternativen. Dom har kanske mer glädje av varandra om dom är närmre i ålder. 

så härligt att höra! det lugnar mig lite. Har så dåligt tålamod bara men får bara hitta ett sätt att försöka vara  nöjd så som det är nu, stressar jag för mycket kanske det inte går pågrund av det. 

Det skiljer 9,5 år mellan min äldsta och mitt andra barn (fick äldsta tidigt). Mellan andra och tredje skiljer det nästan 6 år. Nu är tredje barnet 2,5 och kommer vara precis 3 när han får en lillasyster (beräknad i februari). 

Äldsta (som fyller 18 nu i veckan och som har flyttat till eget nyligen pga studier) och näst äldsta har väl varit lite för stor ålderskillnad för att de ska kunna leka och så men näst äldsta och yngsta leker faktiskt mycket. Hon är 8 och han är som sagt 2,5 nu. Visst tycker hon att han är jobbig ibland men de har verkligen jätteroligt också. Han ser verkligen upp till henne och hon är en jättebra storasyster.

Jag tror absolut inte det är så att syskon inte har glädje av varandra om det är större ålderskillnad. Och även om det är för stor ålderskillnad för att de ska leka med varandra när de är små så kommer de antagligen ha glädje av varandra när de blir äldre. 

Kom ihåg att det ändå tar ett par år innan dom ens kommer så långt att dom kan agera tillsammans med varandra på nån mer medveten nivå att dom göra enkla lekar.. och det är oftast den tiden i början som.är riktigt tuff för oss föräldrar .
Och där och då är det guld värt med ett äldre syskon man faktiskt kan prata med och få förståelse för att bebis måste få större uppmärksamhet just nu och som inte har något emot att underhålla sig själv och som också kan vara till hjälp.  

Jag har 21 månader mellan första och andra barnet och det var jobbigt då det inte alltid var lätt att förklara för den äldsta att han måste vänta på sin tur, han som i mångt och mycket fortfarande själv var en bebis i blöjor. 
Dom hade inte nytta av varandra förrän dom var kring 3-4 år och tiden fram tills dess höll på att knäcka mig. 

Barn nr 3 kom 10 år senare och herregud vilken skillnad .. 

Här skiljer det 9 år mellan barnen. Vi hade tänkt att ha ett men sedan ändrade vi oss. Är så glad för det , även om det skiljer endel (10 och 1 år nu ) så har de ändå mysigt och roligt ihop. De älskar att busa och de är så glada i varandra . Så fint att se . Och väldigt skönt att bara ha ett småbarn, hade aldrig velat ha tätt. Ser massa fördelar ! Och när de är vuxna spelar det nog ingen större roll med 9 års skillnad .