Brottas med dåligt samvete nu, men man kan inte alltid tacka ja...eller?

Jag tycker nog att din far är rätt ego som så tydligt visar sin besvikelse och gör allt för att du ska få dåligt samvete. Du ska ju inte besöka en kompis som bor nära och som du kan träffa närsomhelst. Dels kan du ringa honom och gratta på rätt dag, dels kan ni fira en annan dag. Middag kan han väl bjuda på närsomhelst.

På söndag var det ju han själv som var upptagen.

Jag får en känsla av att du skämt bort honom-

Min egen dotter bor långt bort och missar ofta min födelsedag och alltid mors dag. Jag är glad när hon än kommer, det viktiga är ju att träffas, inte att fira.

Nej precis! Jag är jätte tacksam för den relation vi har och att bli inbjuden på middag, hade räknat med att fira honom sen innan på fredag innan förslaget från min vän dök upp väldigt hastigt. Jag och min vän har alltså inte träffats på ca 1 år, visst vi har aldrig vart super tighta som bästisar men vi har en del minnen ihop och vår vänskap när vi väl träffats har alltid vart väldigt enkel, spontan, trevlig och harmonisk. Hon är en sån vän som jag träffar väldigt sällan men när man ses är det som tiden stått stilla och alltid lika mysigt. Här hemma dock i min hemstad bor min pappa ca 10 minuter gångpromenad bort. Jag skulle nog säga att jag är i huset där han/dom bor ca 3 gånger i månaden på middagar, eller att jag kikar förbi på en kaffe eller att jag lämnar/hämtar något. Typsikt bara att jag ALLTID typ annars är tillgänglig förutom nu då han fyller år på fredag. Dålig tajming. 

Sen absolut, han lät väl inte helt bestört över mitt val men jag märkte tydligt hur han lät när jag först svarade i luren när han ringde (pigg, glad, välkomnande) och påminde om sin födelsedag än hur det var när vi la på (lite mer disträ och kände hur han fick nästan anstränga sig för att inte visa sig så besviken som han egentligen blev). 
Hur som helst så fick jag dåligt samvete. 
Han måste ju känt som att jag typ ljög nästan och inte ville komma för är ju aldrig sen på bollen annars. 
Just också att jag prioriterar min vän i helgen för att hemma i stan jag bor i känner jag mig mer eller mindre ensam i stunder, då jag har väldigt nära men också väldigt FÅ vänner. Har på sin höjd 3 tjejer jag umgås med titt som tätt, absolut inga fler, så att vännen från förr 25 mil bort hörde av sig var inte tråkigt om man säger så. 
Det tråkiga är att jag vid 27 år får samma dåliga samvete kring detta som jag hade fått om jag var 7 år och berättade för pappa/mamma att jag ville bo hos den ena föräldern lite mer, tex pga praktiska skäl.

Här kommer verkligen mitt lilla barn i mig fram som inte vill att någon ska bli ledsen pga mig, för att någon har satt mig i en situation från 2 års ålder att jag måste välja mellan 2 alternativ hela tiden.

Varför kan du inte träffa din kompis en annan helg? Det kan ju inte bara vara den här helgen eller aldrig. Förstår att din pappa blev besviken. Ni hade ju redan bokat in det. Tycker nog att det är lite fult att planera in annat då.

Familjen är viktigare är kompisar.  Du borde valt din pappas födelsedag. 

dessutom var det ju en ?vän? du inte umgåtts så mycket med. 

jag vill inte klandra skuldbelägga.  

sådant mår jag också dåligt över.  

livet går så fort.  

Glöm inte din släkt.  

rensa bort allt som inte är viktigt. Rensa även bort individer som tar din energi/tid. 

Nej Göran...Jag och min pappa hade inte bestämt att fira hans födelsedag innan han ringde ikväll. Vissa år har han velat bli firad en vecka senare pga det fallit sig bättre i hans schema, vissa år har han inte firat något värst alls och vissa år har han och hans sambo firat ihop gemensamt och slagit ihop födelsedagarna då hon fyller 2 dagar efteråt. Jag hade bara i åtanke att jag ville fira honom såklart men visste inte exakt när med tanke på att han ej sagt något förens idag och min vän då hunnit före med sitt förslag. 
Nej jag och min vän har inte haft det så jätte lätt att ses det senaste pga att hon legat på sjukhus under typ halva sin graviditet. Nu när ungen väl är ute hade det vart kul att besöka sålänge hon är bebis. Innan min väns graviditet har hon dessutom pendlat mellan Norge och Sverige en del då hennes man kommer därifrån. Och jag har mitt liv här hemma, det har inte funnits möjlighet helt enkelt förens nu och kommande veckor fanns det ingen bra helg att ta det för annat krockar. Nu råkade ju dock detta krocka med min pappas födelsedag. Men han fyller ju liksom inte 50 och ska dra till med stor fest? Utan en helt vanlig trevlig middag med min farmor och farfar till bords. En släkt jag vart på kalas med ca 5 gånger det senaste kvartalet för har många kusiner. Pappa och hans sambo umgicks jag dessutom med förra helgen och helgen innan det. Så det är inte så att jag är icke närvarande i min familj som du får det låta som Göran. 

Vänner är familjen man väljer ,  släktingarna råkar man få slumpmässigt.

Livet går fort , så man får prioritera människor som är viktiga för en.

Oavsett de är biologiska släktingar eller ej.

Får väl ta och avboka en hel helg med min vän då för att sitta på en middag från 17.00-20.00 på fredag 3 timmar...27 år gammal med farmor och farfar och min pappas svärmor över en tårtbit. 
Och få dåligt samvete över min vän istället som jag avbokar med vetskapen att vi inte kommer ha möjligheten att ses förens April 2025 typ igen. 
Återigen en situation jag bli för snäll i och går emot det jag hade sett så mycket fram emot och viker mig, precis som när jag var liten för att behålla glada miner och förtroende från mina föräldrar. 

Du är inte för snäll. Du är inte snäll mot din vän om du avbokar.

Du är konflikträdd.
Inte samma sak.

En snäll person är inte bara snäll mot sina föräldrar utan snäll mot andra också.

Nej, ditt problem är inte att du är för snäll. Du gör dig själv till en martyr.

Varför kan ni inte ses förrän om ett halvår?

Inte läst hela tråden men varför kan du inte träffa din vän igen förrän april 2025? 
Du har två val. Antingen väljer du att fira din pappa och berättar om hans födelsedag för din vän som säkert förstår, eller så säger du till din pappa att ni två kan fira hans födelsedag en annan dag bara ni två.