Bio-mammor - varför ska allt bara gälla på era villkor?

Snabb backstory! Varit tillsammans med min bättre hälft i snart 2 år, med bonusbarn därtill på 4 respektive 6 år. Älskar familjelivet, drömmer om egna barn framöver och hela den baletten.

Nu till mitt ?problem? som jag faktiskt anser att det är, och det är biomamman. Vet redan nu att jag kommer bli sågad så det skriker om det och det ÄR OKEJ! Men detta är min syn på det hela.

I början utav mitt förhållande med, vi kallar honom för P, så var allt fridfullt och lugnt. Kul med en bonusmorsa med lite go i tyckte P och även hans barn. Barnen har sagt att det är mycket trevligare och mer hemtrevligt nu hos pappa sen jag flyttade in. Hjärtat smälter ju va!!

Biomamman var väldigt trevlig och tillmötesgående, ville lära känna mig ordentligt i början vilket gick kanon. Vi fikade, umgicks tillsammans med barnen och byggde en relativt stark relation.

När jag senare flyttade in permanent hos min partner, vande mig vid vardagen och såg de små bitarna som biomamman styrde över - påpekade jag detta för P. Små saker som ligger på hans veckor måste ?godkännas av? biomamman - annars blir det ett jävla liv rent ut sagt. När hon är missnöjd med något, drar hon snabbt kortet ?det är slutdiskuterat?. Stackars P som aldrig tidigare satt sig emot henne, vilket är förståeligt för att undvika onödiga konflikter. Men man märker att det går knappt att kompromissa, för det skall vara på hennes villkor och hon skall alltid bestämma vad som beslutas och inte. 

Jag som kommit in i en denna familjekonstellation, vill bara förstå varför det är såhär? Varför måste man ha den kontrollen att bestämma allt vad gäller gemensamma barn, när den andre föräldern inte får dra egna beslut? 

Varför blir det mothugg som upplevs som avundsjuka, när barnens pappa och hans nya planerar in aktiviteter som inte rör mamman eller ger presenter/gåvor/prylar som barnen faktiskt behöver. 

Snälla hjälp en bonusmamma att förstå, så att jag på ett bättre sätt kan bemöta biomamman. 🤪