Personer som aldrig haft en längre relation

Jag tänker såhär; att antingen så är det en person som faktiskt vill leva ensam och helt enkelt inte vill vara i en relation mer än för nöje en stund. Eller så är det något skumt som ligger bakom.

Säger som ovan något av de tre sakerna

Men en semesterfling exempelvis kan ju vara längre än en månad? Så absolut kan man ju vilja ha kortare förbindelser men 1 månad är ju extremt kort tid för att ens kalla det för en relation. Sedan kan man ju leva ensam och vara särbo om man inte uppskattar en gemensam vardag och diskussioner om vem som tömmer diskmaskinen och liknande. 

Jag tänker att de kanske har ett väldigt otursamt utseende då eller väldigt avvikande yttre beteende som svåra tics eller verbala hinder.

För gudarna ska veta att jag känner flera som är grymt annorlunda och avvikande både mentalt och sexuellt men ändå är i en längre relation.

Vad ligger bakom frågan?

Nja, mest allmän nyfikenhet med personer som börjat bli lite äldre och trots detta inte haft en enda längre relation. Typ jag dom anknytningsproblem eller vad är grejen? 

Fråga någon av dem om du känner någon, kan finnas många förklaringar.

Homsexuell? 
Asexuell? 

Min vän är 50 år och oskuöd.Alla vill inte ha sex ex.

Kanske tråkigt svar men tänker nog faktiskt inte något särskilt kring det om jag inte promptas till det genom att det kommer på tal. För kan ju finnas hundratals anledningar till att det är som det är vilket gör att jag inte heller tycker varken bu eller bä om det i ett teoretiskt sammanhang. Däremot om någon själv lyfter det som ett problem, beskriver hur denne har sökt men konstant misslyckats med att finna någon - ja, då kanske jag börjar filura på det och beroende på information jag delges kan jag kanske även börja tycka saker gällande just den individen.

Jag skulle tänka mig att personen har dålig självinsikt och är väldigt omogen samt dålig på att samarbeta.

Hade undrat ifall personen kallat alla för en relation om de bara varade en månad. Visst kan man vara särbo men alla vill inte ha en relation, sambo eller särbo. Men om personen verkligen vill hitta kärleken, inte vill vara ensam osv är det lite skumt att vara 45 och inte bara vara ensam utan aldrig haft en relation.

Jag hade tänkt att det är något som inte stämmer med den personen.

Hur vet du att alla dessa personer ( du känner?) bara varit i relation som varat 1 månad eller inte alls? Känner du så många personligen, som enbart varit i så korta?

Alltså jag känner och har några vänner som kommit upp i åldern 35-45. Som av olika anledningar valt bort kärleksrelation, någon har slutat dejtat helt hållet. I vissa fall för att de t inte blivit kära. Ellet känt så starkt. Någon för att det helt enkelt trivs på egen hand. Vilket jag har full förståelse för.

Hade jag inte hittat min man, känt att jag inte varit kär eller att jag inte hittat någon det klaffat med. Så hade jag nog själv övervägt att sluta dejta. Vad är poängen? Finns ju annat i livet också.

Känner dock ingen som bara varit i relation 1 månad eller inte alls. Tycker det verkar vara vanligare bland män. Sen köper jag inte argumentet med att man har svårt med att kompromissa. Kan  vara så i enstaka fall. Men kanske män mer, eftersom dom ofta är väldigt dominanta i relationer. Så inte alltid så bra på kompromissa enligt mig.För dom flesta relationerna är ju inte det. Speciellt om det är barn involverat.

Kvinnan i många fall får göra det mesta. Kan tycka att det oftast är män som driver det argumentet. Speciellt hos det kvinnliga könet. Att hon är knepig eller har svårt samarbeta. Hon kanske bara helt enkelt har skinn på näsan, och låter sig inte hunsas med. Män vill ha snygga kvinnor som inte säger emot. Det blir lättaste för dessa män.

Jag hade tur som hitta min man, för jag känner mig delaktig, att vi är två i relationen. Inte att jag får ta det största ansvaret.  Tyvärr får många kvinnor sådana relationer. Och det syns tyvärr i undersökningar och forskning.

Sist men minst, alla vill inte och behöver inte vara i kärleksrelationer, gifta, ha barn etc. Dom enda som har problem med detta. Är problematiska individer själva.

Beror på kön. Är det en kvinna som aldrig haft en relation eller bara en månadslång sådan så handlar det nog primärt om ointresse för romantiska relationer.

Är det en man så tror jag det beror mer på att han har nåt slags funktionsnedsättning eller socialt handikapp som gör att relationen inte håller längre än så. 

Att det är något fel på personen.

Jag tänker att det är skitsvårt att hitta någon som känns rätt på riktigt och för mig till exempel har det varit otänkbart att fortsätta när det inte gjort det. Jag har aldrig klarat att jobba på relationer redan första åren, inte heller accepterat att det mer blir vänskap efter ett tag. Hade jag inte haft tur och hittat rätt person vid 35 så hade jag varit den du beskriver. Jag dejtade många innan des, men rätt var det aldrig.
Kanske har många lättare att nöja sig eller så tror man att det inte är bättre än så efter 1, 5 eller 20 år. 

Jag tänker kort sagt att det är förbanne mig inte lätt att hitta rätt, hoppas hen gör det såsmåningom. Om nu personen uttrycker att hen vill träffa någon.

Min sambo var 45 när vi träffades och aldrig haft något förhållande trots att han är social, hjälpsam, lätt att prata med och supersnäll. Han sökte någon att leva med och nu har han hittat mig, en person han inte kan leva utan :).