Känner igen det, hände mig för typ 8-9 år sedan. De pr som det kom igång med kanske 4-5 samlag från april så slutade det tvärt i augusti.
Försöken att ta upp det var att felet var mitt, för jag inte hjälpte till hemma eller kom hem för sent till middag. Familjeterapi hjälpte inte, däremot gick min partner i egen terapi en kort period och då fick hon igång såväl sexlust som var trevlig och den kvinna jag kände igen, men sen kom augusti och hon knöt ihop sig igen.
Ett tämligen kärlekslöst förhållande i många år, och när jag väll fick igång en dialog om detta bad hon mig flytta ut. 34 år har vi varit tillsammans. Hon kan inte motivera det annat än att jag irriterar henne. Och tjae, 34 år så kanske vi tröttnat på varandra. Så 50 år och singel år 2025, rätt värdelöst men 100% bättre än vad som varit senaste åren.
Så kan jag ge några råd till TS med tanke på ovan;
- ta tag i det, förklara att det inte känns ok. Annars kommer det förpesta er samvaro. Grundproblemet är ju antagligen något annat, för min fru var det iallafall delvis hormoner/klimateriet. Så sök proffshjälp, familjeterapi är bra och kan hjälpa. Sexlusten är ju ett symtom. Och när man snackar utan hjälp är det lätt att fastna i låsta positioner.
- jag tycker familjeliv och trådar här verkligen har hjälpt att läsa, man får många perspektiv hör.
- för mig var bristen på sex inte en anledning att vilja skiljas men jag vet att många som skriver här kan tycka att det är det. Men ta en funderare på hur det är för dig. I slutändan så tror jag risken är att brist på sex kan utvecklas och vara första steget i en process där all intimitet, från kramar till förtrolig dialog hämmas. Och då hamnar man i separation eller mår dåligt som fan.
- också ta hjälp själv av en psykolog, eller nära vän som kan komma med bra stöd och råd. det är en jobbig situation att vara i och den kan verkligen förpesta humör och tankar.
Lycka till, jag hoppas verkligen det löser sig för er!