Oplanerat gravid med tredje barnet

Jag skulle nog inte heller resa så sent i en graviditet, det förstår jag och alla flygbolag skulle inte låta dej åka. Men ni kan ju låta bli att resa. Det är ändå väldigt lite pengar jämfört med vad ett tredje barn kostar totalt, oavsett när det kommer.... varför skulle ni betala den andra familjens resa förresten, kan de inte åka själva eller hitta annat sällskap att åka med, en graviditet är ett "stort"skäl och knappast något de kan bli sura över. Vad skulle du tycka om den andra familjen skulle göra en abort för att inte missa er semesterresa?

Jag gissar och hoppas att ni har andra skäl som du inte går in på här. Vill ni inte ha ett barn till så förstår jag, men pga en semesterresa.. det kommer många resor i livet.

Därför att vi ska låna ett hus av min pappa, den andra familjen har aldrig varit där en liten by, hur ska dom hitta. Plus att vi skulle åka med dom pga dom har barn i samma ålder som våra. Ja det hade iaf inte blivit roligt att släppa iväg dom ensamma. Men ja det är väl egentligen det lilla i det stora. Kanske hakar jag upp mig för mycket på att, får väl skuldkänslor för att man ställer till det...

Eller så försöker jag hitta anledningar till varför det inte skulle fungera med en bebis just nu, vet inte om jag orkar kanske, jag vet inte.

Blir bara ledsen när jag tänker på abort. Men samtidigt är jag inte alls sugen på att vara gravid igen. Det blir tre barn på 4,5 år isåfall.

Dom hittar med Google maps. .. Ja du bekymrar dej över lite konstiga saker, folk hyr ju hus i främmande byar varje vecka... Men kanske är det som du skriver att du söker orsaker utanför er i praktiska saker fast tvekan sitter inuti, i rädsla att det blir för krävande för er som familj. Vad säger din man? Vilket beslut ni än tar är det säkert lättare om ni pratat om för och nackdelar och kan påminna varandra om motiven till ert val senare.

Han säger att han stöttar mig i vad jag än väljer. Var jätteledsen igår när vi pratade om abort. Men blir lika ledsen för känner ingen glädje som jag gjort med våra två andra graviditeter. Att få barn ska vara någonting roligt, vill inte känna ångest över att inte räcka till redan innan bebisen ens kommit. Detta är inget lätt beslut, men vi kommer gå till abortmottagningen imorgon och så får jag känns efter ordentligt när jag blir tvungen att ta ett beslut.

En resa som speciellt det minsta barnet inte kommer minnas med en annan familj ni känner er skyldiga att åka med vs ett helt liv med minnen och upplevelser med ett till barn....

Är själv oplanerat gravid med nr 5. Vi bor för litet. Inte tillräckligt stor bil, får ställa in en halvt planerad resa till mannens släktingar utomlands. + annat som får vänta eller struntas i helt på grund av det lilla pyret i magen. Men helt klart värt uppoffringarna blir tredje barnet på 4,5 år här med förresten

Jag har ingen åsikt om aborten, men rekommenderar p-stav. Det framgick inte om du redan testat det.

Har inte testat p-stav, bara p-piller och spiral, funkar inte på mig. Tack för tipset.

Vad gäller själva resan osv, praktiska saker runt omkring som jag försöker strunta i att väga in i beslutet. Förstår att trådstarten hade fel fokus. Min fråga var väl egentligen om det är någon annan som gjort abort pga att det inte kändes rätt i tiden? En oplanerad graviditet.

Tror det jag tycker känns jobbigast är att behöva säga till chefen efter bara ett par månader på jobbet att jag ska ha ännu ett barn (sist hann jag inte jobba ens ett år mellan barnen). Plus hur ska vi orka rent ekonomiskt här hemma med ännu en föräldraledighet. Och två blöjbarn igen. Ja jag vet inte som sagt, har jättesvårt att reda ut vad jag känner.

Ena stunden känns abort som enda utvägen, vill ägna all tid och energi åt våra två barn. Orkar inte må illa en gång till, inte orka med något.

Men är samtidigt rädd för vad en abort kommer göra med mig rent psykiskt.

Ni har väl rum för alla barnen? Tänk på barnen.

Nej vi har inte rum för alla barnen. Än. Vi har planerat att bygga om och fixa med befintliga utrymmen men får skjuta på det ett tag till. Dagens lösning är inte på något sätt negativt för barnen heller så är inte nått akut problem.

Jag skulle tänka så här: om jag hade tagit ett dagen-efter-piller (och det inte funkade) finns det ju risk för att fostret blivit skadat av pillret och då kanske det är lika bra att fullfölja aborten... för BARNETS skull, så att det inte får lida av missbildningar eller i värsta fall inte ens vara livsdugligt...

Det ett dagen efter piller gör är att förskjuta ägglossning så att befruktning inte kan ske. Har ägglossningen redan varit innan man hinner ta pillret så händer ingenting. Man kan bli gravid men fostret skadas inte av dagen efterpillret.

Mina vänner blev oplanerat gravida med nummer tre för några år sedan. De stora barnen var då tio och tretton, min vänner var båda över 40, och hade absolut inte tänkt skaffa flera barn. Mamman i familjen var dessutom mitt i karriären och hade ganska nyligen fått ett nytt chefsjobb. 

De valde ändå att behålla. Föräldraledigheten delade de rakt av på, så mamman var bara hemma ett halvår. (Barnet började dagis vid drygt ett års ålder, men eftersom pappan jobbar "bra" tider är han ändå inte på dagis så långa dagar.) 

Allt har gått superbra, även om graviditeten i sig var en chock från början. I dag är barnet tre år, och det är fantastiskt att se vilken fin relation han har inte bara till sina föräldrar, utan även till sina äldre syskon som han avgudar. Han är helt enkelt hela familjens lilla solstråle!

Så jag tycker nog man ska tänka efter noga om man verkligen ska göra abort när man ändå är i en ordnad situation. Visst kan man kanske bli gravid senare igen, men det blir faktiskt inte samma barn. 

Ja, lite knäppa tycker jag faktiskt att ni är. Går inte resan att avbeställa eller omboka? Eller "måste" du antingen göra abort eller åka i vecka 32? (Vilket de flesta flygbolag för övrigt knappast godkänner.) 

Mina vänner (som jag berättar om i ett tidigare inlägg) tog för övrigt också ett dagen efter-piller (eller ja, kvinnan då, inte mannen så klart, haha). Ändå bestämde de sig för att behålla. Dagen efter-pillret såg de som ett sätt att förhindra befruktning, alltså som ett slags preventivmedel.

När det inte fungerade var det dock inte givet att göra en abort. De resonerade istället som så att när de vet hur fantastiska barn de redan har, kändes det otänkbart att ta bort det här barnet. Även om det inte varit meningen att han skulle komma. 

Ja du kan ju tänka så. Men du har inte rätt. Det finns ingen risk att barnet skadats av dagen efter-pillret, då skulle de knappast fått säljas. (Du kan för övrigt googla om du inte tror mig.) 
Det pillret gör, är att förhindra en eventuell ägglossning. Om ägglossningen redan har skett, händer ingenting. Det enda som kan hända är alltså att det blir ett barn. Och det barnet löper ingen risk att ha skadats av att du tagit ett dagen efter-piller. Det handlar alltså inte om en abort. Det är inget abortpiller, utan ett slags preventivmedel i efterskott. (Som bara fungerar om inte ägglossningen redan har hunnit ske.)

Jag har för övrigt läst in mig väldigt noga på detta, eftersom en vän till mig var rädd att hon skadat sitt barn (som hon valde att behålla) efter att ha tagit ett dagen efter-piller. Barnet är nu tre år och fullt frisk. Och även om han inte hade varit det, hade det inte berott på pillret. 

Hej! 

Förstår uppriktigt inte hur du ens kan tänka tanken på att abortera ditt barn pga en utlandssemester. Serriöst, jag vill bara gråta! Vart är mänskligheten på väg?

Vet du, jag och min man har försökt att bli gravida i två år, men har inte lyckats. Jag hade gladeligen gett upp alla utlandssemestrar för resten av livet, bara vi fick ett barn.

Men nu är livet sjukt orättvist. Om du kanske hade insett vilken fantastisk gåva och förmån det är att få bli gravid, få bli mamma, ja, då hade du aldrig ens skapat den här tråden, då hade du varit överlycklig och firat ert lilla mirakel.

Livet är värdefullt, en gåva. Kasta inte bara bort det så lättvindigt. Det är inte säkert att det kommer igen. Det finns inga garantier för någonting. Finns dem som blir sekundärt barnlösa också.

Jag hoppas du tänker om, inser hur lyckligt lottade ni är som kan bli gravida, som får vara föräldrar. Det är många som kämpar och offrar allt för att få bli det.

Ja, jag fattar inte heller det. Utlandsresa? Landet står kvar. Man kan åka senare. 

Men till dig som skrivit det jag citerat så hoppas jag att du och din man får ert efterlängtade barn.

Vad hjälper det dig i din barnlöshet om folk som inte vill ha barn ändå behåller det när de råkar bli gravida?

Livet är ingen gåva, det är inget unikt och inget mirakel. Folk föds hela tiden, önskade och oönskade.

Du har full rätt att välja och ska väga för och nackdelar emot !

Men eftersom du ställer frågan så skulle mitt svar vara att behålla det. Baserat på att det är ett liv och ni har tänkt er flera! Hade varit annorlunda om ni båda var klara med barnafödandet.

Skulle även råda dig att ta i beaktande hur du känner inför beslutet om det inte skulle bli några fler barn? Barn är ju ingen garanti bara för att man fått dem förut !

så det kan ju ha varit bra att känna in innan du beslutat !

I din situation skulle jag absolut behållit eftersom ni planerat att skaffa barn senare om ett par år. Det är inte alls säkert att ni kommer få fler barn och man vet aldrig hur långt tid det kommer att ta innan man blir gravid. Risken är stor att ni kommer att ångra er om ni bestämmer er för abort, speciellt då som ni önskar er ett till barn senare. Det vore en annan sak om ni var överens om att ni inte vill ha fler barn alls.

Ni gör såklart som ni vill, men jag hade som sagt inte aborterat fostret.

Har också just konstaterat att jag är gravid, oplanerat. Abort är inget alternativ men jag har likväl varit ledsen och orolig dessa dagarna (det är fjärde barnet, har en som inte fyllt ett ännu och jag är egentligen för gammal för fler).
Men jag ser att du gör samma kortsiktiga misstag som jag ibland, du tittar här och nu. Känns jobbigt och oplanerat och som gravid mår man dessutom dåligt psykiskt och fysiskt även utan extra problem, bara det kan ju göra att man ser abort som en lösning. Men titta två år framåt och sen 10 år fram 15-20 år, vad känner du då?
Gör man en abort så glömmer man fort "här och nu" men kanske istället fantiserar om hur det varit vid två år fram osv och då ångrar man sig ofta! Så glöm inte att avgöra vad du vill på långt sikt!

//en som varit där