• Anonym (Rädd)

    Behålla eller abort??

    Vi fick reda på att jag väntar barn för två dagar sedan och efter det har både jag och mannen vart helt panikslagna/glada/ledsna. Jag är 25, bra jobb, universitetsutbildning. Han är 24, eget företag som börjar gå riktigt bra. Vi har bott ihop väldigt kort stund och varit ihop ungefär ett år. Inte gifta.

    Vi hade oskyddat sex för att jag längtat efter barn och vi ville se, vi sa vi testar och om vi blir med barn är det meningen. En liten gång och jag blev gravid. Vi båda fick panik, var inte förberedda på hur det skulle kännas med ett plus på stickan..

    Vi vet att vi vill spendera resten av livet tillsammans men när allt kommer till kritan hade det varit mycket lägligare om ett-två år när vi är mer stabila tillsammans och har bott ihop ett tag och mannens företag är mer stabilt ekonomiskt. Även mysigt att kunna ha bröllop i lugn och ro.. Varför stressa när man har en valmöjlighet?

    Vi skulle vara de första i vår krets att få barn, plus 24 känns väldigt ungt att bli pappa just. Vad ska alla säga!?

    Men är livrädd att jag ska ångra mig efter en abort.. Jag vill ju bli mamma nu egentligen!! Redan nu pirrar det ju i hela kroppen när jag ser bebisar på stan eller instagram.. Ska jag leva med vetskapen att jag tog bort ett barn för att det inte var läge?

    Hjälp mig!! Båda alternativen känns dåliga. Har någon vart i en liknande situation?

  • Svar på tråden Behålla eller abort??
  • Anonym (varför?)

    Min bror och hans tjej blev gravida efter ett halvår. De höll ihop i 32 år. Det var inte lägligt alls, men valde att behålla. De har aldrig ångrat en sekund.

    Det är inte alltid lägligt. Nu valde ni att köra utan skydd. Jag tycker du skall ha det här barnet. Ni har ju allt att erbjuda och ingen vet vad som händer i framtiden. Abort under de här förutsättningarna vore nog inte psykiskt lyckat för dig.

  • Anonym (Tina)

    Det är alltid chockande med en sticka som visar plus, hur efterlängtat det än är. Särskilt första brukar kännas väldigt skrämmande eftersom man inte vet vad man ger sig in på.
    Strunta i vad de runt om er tycker, det är nog mest i era egna huvuden det känns tidigt vid 24/25 år dessutom.
    Du känner dig själv bäst, om du gör abort, är det något du kommer älta och må dåligt över tror du? 
    Du kan bara veta själv tillsammans med din sambo vad som är det rätta. Men att ta bort bara för att du vill ha ett perfekt bröllop innan barn osv, det är bara dumt att tänka så. Perfekt blir inget och man får ta livet ibland som det kommer.
    Kan säga att jag gjorde en abort när jag var ung, men mådde som sämst över det efter att jag hade fått mitt första barn, för det var först då jag förstod vad jag hade tagit bort.

  • Anonym (G)
    Anonym (Tina) skrev 2017-08-17 15:32:48 följande:
    Det är alltid chockande med en sticka som visar plus, hur efterlängtat det än är. Särskilt första brukar kännas väldigt skrämmande eftersom man inte vet vad man ger sig in på.
    Strunta i vad de runt om er tycker, det är nog mest i era egna huvuden det känns tidigt vid 24/25 år dessutom.
    Du känner dig själv bäst, om du gör abort, är det något du kommer älta och må dåligt över tror du? 
    Du kan bara veta själv tillsammans med din sambo vad som är det rätta. Men att ta bort bara för att du vill ha ett perfekt bröllop innan barn osv, det är bara dumt att tänka så. Perfekt blir inget och man får ta livet ibland som det kommer.
    Kan säga att jag gjorde en abort när jag var ung, men mådde som sämst över det efter att jag hade fått mitt första barn, för det var först då jag förstod vad jag hade tagit bort.
    Håller med
  • Anonym (Rädd)

    Tack för era svar.. Redan nu kan jag nästan få en panikångestattack och kan inte sluta gråta när vi pratar om abort och känner mig som världens lyckligaste när vi pratar om att behålla. I min logiska hjärna vill jag göra abort men i mitt hjärta vill jag bara ha en vacker liten familj.

    Men min kille är ju så rädd och jag förstår honom! Han visste nog inte alls vad han gav sig in på och nu när han inser det "måste" han ta konsekvenserna. Jag känner mig elak som tvingar på honom ett barn i så ung ålder.. Han kommer stötta mig i vilket beslut jag än tar såklart men kan jag verkligen göra så mot honom? Han kommer nog stressa ihjäl sig med mkt ansvar på företaget plus litet barn hemma.

  • Anonym (Tina)
    Anonym (Rädd) skrev 2017-08-17 15:52:39 följande:

    Tack för era svar.. Redan nu kan jag nästan få en panikångestattack och kan inte sluta gråta när vi pratar om abort och känner mig som världens lyckligaste när vi pratar om att behålla. I min logiska hjärna vill jag göra abort men i mitt hjärta vill jag bara ha en vacker liten familj.

    Men min kille är ju så rädd och jag förstår honom! Han visste nog inte alls vad han gav sig in på och nu när han inser det "måste" han ta konsekvenserna. Jag känner mig elak som tvingar på honom ett barn i så ung ålder.. Han kommer stötta mig i vilket beslut jag än tar såklart men kan jag verkligen göra så mot honom? Han kommer nog stressa ihjäl sig med mkt ansvar på företaget plus litet barn hemma.


    Tolkar det som att du redan vet vad du vill men att du får dåligt samvete för din sambos skull. Gör du abort för hans skull så finns risken att du ger honom skulden för det sen om du mår dåligt över aborten. Han är troligtvis bara osäker och rädd, precis som många andra blivande föräldrar. Oftast finns det inget riktigt bra tillfälle att skaffa barn om man tänker kring yrkeslivet och karriären. Och din kille är inte för ung för att bli pappa, hade förstått vad du menat om han var 17 eller 18, men 24 är ju ingen ung ålder direkt att få första barnet enligt mig.
    Kan ni prata om detta tillsammans?
  • Anonym (Rädd)
    Anonym (Tina) skrev 2017-08-17 16:18:45 följande:

    Tolkar det som att du redan vet vad du vill men att du får dåligt samvete för din sambos skull. Gör du abort för hans skull så finns risken att du ger honom skulden för det sen om du mår dåligt över aborten. Han är troligtvis bara osäker och rädd, precis som många andra blivande föräldrar. Oftast finns det inget riktigt bra tillfälle att skaffa barn om man tänker kring yrkeslivet och karriären. Och din kille är inte för ung för att bli pappa, hade förstått vad du menat om han var 17 eller 18, men 24 är ju ingen ung ålder direkt att få första barnet enligt mig.

    Kan ni prata om detta tillsammans?


    Jaa vi pratar och pratar men så fort vi kommer fram till att vi vill behålla märker jag att han mår dåligt. Det viktigaste för mig är just nu att det håller mellan mig och sambon och jag blir rädd för hans skull, att han inte kommer bli lycklig av detta.. Han älskar mig mest av allt och jag vet att han vill göra allt för mig så pass att han faktiskt ville försöka få barn..
  • Wolfie13

    Du resonerar ju väldigt moget iaf, att du tänker på hans känslor mm. Det är ju ytterligare ett bra tecken på att ni kan klara det, att ni är lyhörda för varandra.

    Själv brukar jag luta åt abort om man är osäker, det värsta för ett barn är att födas oönskad el oälskad..

    I ert fall tror jag dock ändå det skulle bli bra om ni behåller!

    Mina ungar är det bästa som finns <3 ...och jag har aldrig ens varit speciellt barnkär! Har ni bra stöd av föräldrar/omgivning? Det är en viktig faktor skulle jag säga.

  • Anonym (Rädd)
    Wolfie13 skrev 2017-08-17 17:41:59 följande:

    Du resonerar ju väldigt moget iaf, att du tänker på hans känslor mm. Det är ju ytterligare ett bra tecken på att ni kan klara det, att ni är lyhörda för varandra.

    Själv brukar jag luta åt abort om man är osäker, det värsta för ett barn är att födas oönskad el oälskad..

    I ert fall tror jag dock ändå det skulle bli bra om ni behåller!

    Mina ungar är det bästa som finns <3 ...och jag har aldrig ens varit speciellt barnkär! Har ni bra stöd av föräldrar/omgivning? Det är en viktig faktor skulle jag säga.


    Tack!! Jaa båda hans föräldrar bor i samma stad och även om de nog hade föredragit det andra alternativet så skulle de stötta oss definitivt. Samma med mina men det bor inte här, men min mamma har sagt att hon kommer gå ner i tid på jobbet om vi väljer att behålla för att kunna resa hit och hjälpa till!
  • Wolfie13
    Anonym (Rädd) skrev 2017-08-17 18:40:32 följande:

    Tack!! Jaa båda hans föräldrar bor i samma stad och även om de nog hade föredragit det andra alternativet så skulle de stötta oss definitivt. Samma med mina men det bor inte här, men min mamma har sagt att hon kommer gå ner i tid på jobbet om vi väljer att behålla för att kunna resa hit och hjälpa till!


    Det låter jättebra, det är guld värt att kunna få lite avlastning, ha någon att fråga mm. Att ha barn är jobbigt till å från, men för de flesta också det bästa man kan "råka ut för" ;)

    Jag tror ert barn skulle bli väldigt älskat och omhändertaget av det du skriver och det är alltid det viktigaste oavsett.
  • Anonym (Behålla!)

    Har varit i en liknande sits som ni. Vi valde att behålla och nu fyra år senare så vill jag slå mig själv för att vi ens tänkte tanken på att göra en abort. Då bodde vi trångt och va riktiga krogmänniskor som inte visste fram eller bak på en blöja. Nu äger vi en villa som vi snart renoverat färdigt och en unge som vi älskar mer än allt???? kom ihåg att en abort kan du ångra, men sätter en årslön på att du inte kommer ångra ett barn. Grattis! :)

  • Barnet har ett värde

    Hej! Barnet i magen har också ett värde, rätt att leva. Ibland blir livet inte som man har tänkt sig, men ibland kanske man själv inte vet bäst när man tänker hur ens framtid ska vara. Jag själv tycker det är absurt att släcka ett liv för "vad andra ska tänka" osv.

    Man kommer även i slutändan att måsta stå till svars för sina val.

    Ta hand om dig! :)

Svar på tråden Behålla eller abort??