Inlägg från: Quincey |Visa alla inlägg
  • Quincey

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Anonym (Sorgsen) skrev 2024-10-02 21:55:09 följande:

    Hej! Jag är fortfarande kvar. Använder inte familjeliv förövrigt, men går in i den här tråden och kollar ibland om någon skrivit 😊 

    Tyvärr har det varit mycket motgångar för mig. Jag hade ju rester kvar. Fick testa två omgångar med Cytotec, men vände inget. Så det blev en skrapning för lite mer än 3 veckor sen. Det blödde en del under operationen, så fick en tamponad i livmodern och blev inlagd på avdelningen. De tog även bort någon bit som de skickade iväg för PAD. Har inte fått svar än.

    Började må sämre igen känslomässigt då allt blev en påminnelse om avbrytandet. Har så dåligt samvete och känner sån sorg för pojken. 


    Tog ett graviditetstest idag (enligt rutin efter skrapning). Det var negativt och tror eventuellt mensen har börjat nu. Har blött konstant i 2 månader, men började minska ett tag efter skrapningen och idag har det börjat blöda ordentligt. Pratade med kliniken förra veckan och läkaren sa att jag skulle höra av mig när mensen börjat så ska de göra en undersökning (och om det är något hon är osäker på så skickar de för hydrosonografi). 


    Skönt för dig att tiden gått fort och att du snart får börja med stimulering igen! 🤗❤️ Hoppas du hade en fin semester och att du fick bra med återhämtning efter allt.

    Konstigt att du inte fått brevet 🤔 Du kanske ska höra efter så det inte kommit bort på posten eller något.
    Jag fick brevet för ett tag sedan, men har inte klarat av att öppna det än rent känslomässigt 🥺


    Kul att du är kvar! Skriver också bara här och i IVF-trådar, speciellt den från 2023. Har hjälpt mycket och är ett tips om du känner att du vill prata av dig om IVF ❤️

    Åh beklagar att höra att det varit så utdraget för dig, kan tänka mig att det varit påfrestande och rivit upp såren. Så synd att de inte kollade efter rester någon vecka efter själva avbrytandet. Vad är det de ska testa för något?

    Bra att testet är negativt iaf, hoppas undersökningen visar att allt ser bra ut och att du inte behöver hydrosonografi. Kan säga att det gick väldigt snabbt och smärtfritt för mig att göra det, märkte det knappt.

    Ja då skönt att tiden gått fort, behövde verkligen det. Jag hörde av mig till kyrkogårdsförvaltningen i fredags och frågade. Fick sån otrolig ångest av att tiden gått och att jag inte vet något. De sa att de fått in alla papper som behövs men att gravsättningen inte ägt rum och att de går efter turordning. Blev lättad att det inte blivit något fel. Sen sa de att om den inte sker om en månad ungefär kommer de vänta till våren. För de sprider inte aska när det är för kallt. Känns ju inget vidare. Hade velat ha en plats att kunna gå till och få något slags avslut? drömde att jag fick brevet och blev så glad innan jag vaknade och insåg att det inte hänt..
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2024-10-07 13:16:31 följande:

    Kul att du är kvar också! Tack för tipset, det ska jag kolla upp! ❤️ Tycker tyvärr IVF-grupperna på Facebook blivit sämre. Tycker det blivit så hårt klimat där och många som trycker ned andra. Så ska absolut kolla upp här på familjeliv istället 😊

    Det är tufft faktiskt. Men tänker att det kommer bli bättre med tiden. Får försöka blicka framåt. Ja, verkligen synd att man inte får gå på en rutinkontroll. Jag förstod inte riktigt varför de skickade iväg för PAD. Fick svar att det var på rutin, men det måste ju funnits någon slags misstanke ändå. Jag hoppas svaret kommer snart. Oroar mig att det ska visa på cancer. Men är säkert väldigt liten risk.

    Utifall det blir så att jag behöver göra undersökningen så är det skönt att höra att den går snabbt och är smärtfri 🤗

    Vad bra att du ringde och hörde. Och skönt att det inte blivit något fel. Håller tummarna för att det blir innan vintern ❤️ Låter som det verkligen är något du behöver få göra för att bearbeta. Jag måste själv ta tag i att gå till minneslunden för min bearbetning. Har kommit överens med kuratorn att jag ska ha gjort det innan nästa gång vi ses om några veckor. Känns fint att ha en plats att gå till, men måste bara ta mig över tröskeln och göra det. 


    Jobbigt med drömmen 😔 Jag drömde för några veckor sedan att jag födde ett lika litet barn, men att han levde. I drömmen var det inte något avbrytande, utan det var meningen att han skulle vara så liten och skulle överleva. Och jag vågade inte hålla honom för att han var så liten 🥺 

    Är det nästa vecka du får börja med stimuleringen? 🙂


    Är inte med i några IVF-grupper på Facebook men det låter ju hemskt, inte alls som det är på Familjeliv. Här är den gruppen jag är mest aktiv i: https://www.familjeliv.se/forum/thread/82182451-vi-som-startar-ivf-2023 vet inte hur aktiva 2024-trådarna är.

    Vad oklart, jag fick inte höra om något test som skulle göras på rutin. Kanske olika i olika landsting? Hoppas i alla fall att allt ser bra ut och att du får svar snart så du slipper oroa dig.

    Vad bra att du har en kurator att prata med, kanske kommer det kännas bättre när du besöker gravplatsen, så kan du ta nya tag sen? Hjärta Jag mår dåligt av att inte veta var barnet är fysiskt just nu, känner mig som en dålig "mamma" som inte vet.. När jag tänker på allting är det så hemskt att det är svårt att ta in. Det kanske är en försvarsmekanism men oftast tänker jag att det aldrig har hänt, att jag aldrig var gravid och att jag aldrig gjort abort. Just abortdelen känns så främmande för det är det sista jag trodde jag skulle göra efter 3,5 års barnlöshet och 5 IVF-omgångar. 

    Åh så sorgligt, det är som att allt som hänt hemsöker en, men jag antar att det är så man processar.

    Börjar med stimulering i helgen! Känns skönt att vara vid nästa steg, tiden har ändå gått fort för mig, men vågar inte hoppas på så mycket.
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2024-10-12 12:35:59 följande:

    Ja, det är jättetråkigt att det blivit så 😔 Tack för tipset, ska kolla in den gruppen! 


    Tror det var någon bit som satt hårt, så de kanske ville skicka iväg den utifall att. Jag var hos IVF-kliniken igår för undersökning med ultraljud. Jag passade på och fråga om svaret. Läkaren var snäll och kollade. Det hade kommit svar och var inget farligt. Så det känns skönt. Däremot kunde hon inte se hela livmodern vid ultraljudsundersökningen, så ska dit på måndag igen. 


    Ja, det hjälper mycket för mig att gå till kurator. ❤️ Jag känner att jag behöver få prata om mina känslor kring allt, det hjälper. Har öppnat brevet idag tillsammans med min sambo. Vi ska åka till minneslunden idag. Det är jättetufft, men känner att det behövs. Kommer nog vara bra för mig att ta mig dit en första gång. Då kommer det nog vara lättare att åka dit fler gånger sen. Skönt att ha en plats att kunna åka till och sörja.

    Jag förstår att det är jobbigt att inte veta vart barnet är❤️ Förstår vad du menar. Känner också att det är svårt att förstå att det verkligen hänt. Känns så overkligt. Tycker det känns bra att prata om det ibland. Går du till någon kurator? 


    Det är ju en väldigt sorglig sak vi varit med 😔 Ja, man behöver få bearbeta det.

    Härligt! Då antar jag att du börjat nu! 😍 


    Skönt att du fick snabbt svar av dem och att testet inte visade något fel! Man orkar ju inte fler motgångar i detta läge. Hur mår du nu och hur har det gått sedan dess? Hjärta

    Fint att ni har öppnat brevet nu och kunnat åka till en plats och veta att han är där och vilar fridfullt Hjärta Det blir säkert lättare att åka dit med tiden. Ser fram emot att kunna göra det en dag och kanske få tillbaka minnet av att jag faktiskt var gravid och hade en liten bebis. Skulle också behöva prata med någon känner jag, men klickade inte riktigt med kuratorn vi träffade innan vi avbröt och alla satt mest tysta vilket bara kändes jobbigt.

    Jag har börjat men hade mycket färre äggblåsor vid första kontrollen än vad jag haft under fem tidigare omgångar så vet inte om det var för tidigt att starta igen. Tar väl 3 månader för äggen att mogna och undrar om den processen stannar av under tiden man är gravid? Så tyvärr har det inte börjat jättebra, får se om det blir något plock men med tanke på hur svårt det var för oss att få blastocyster i början är jag livrädd att det inte ska bli några igen.
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2024-10-26 11:15:36 följande:

    Ja det var skönt 😊 

    Jag var tillbaka till kliniken på måndagen. Hon kunde fortfarande inte se hela livmodern. Fick recept på en kur Provera för att starta en ny mens. Tog sista tabletten i onsdags, så nu väntar jag på att mensen ska sätta igång. Ska höra av mig till kliniken när den satt igång så ska det bokas in en tid för undersökning. 


    Det känns verkligen bra att vi tog tag i det ❤️ Jag har faktiskt åkt dit själv en gång efter också. Kändes bra.
    Det har inte blivit någon gravsättning för erat barn än? 😔 

    Kan du inte höra av dig till dem och be om en annan kurator? Det är ju så viktigt att man klickar. Tror de är vana och helt okej med att man ber om någon annan då man inte klickar med den första. 


    Vad tråkigt att höra 😔 Det är sant att det ju tar 3 månader för äggen att mogna. Men om det avstannar under graviditeten borde de ju rekommendera att man väntar 3 månader efter avbrytandet? Men kanske ändå är att din kropp behöver mer återhämtning.


    Hur har det gått nu? ❤️


    Hej hur har det gått för dig? Hoppas allt såg bra ut nu ❤️

    Nej vi har inte hört något om gravsättning än, har varit bortrest men ska ringa nu i veckan och kolla och fråga var han är exakt så jag åtminstone vet det.

    Ja det är en bra idé att fråga om någon annan kurator, känns fruktansvärt jobbigt ibland.

    Min klinik trodde inte aborten har påverkat hur det blev och sa tom att vi kunde starta stimulering månaden efter avbrytandet, men känns så osannolikt att det skulle vara något annat? Har börjat en ny stimulering nu, kliniken har stängt nästa månad så kunde inte vänta längre. 
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2024-11-24 22:06:55 följande:
    Hej! 

    Jag var på kliniken för några veckor sedan. Läkaren spolade då med koksalt för att se hur livmodern såg ut. Livmodern "buktade ut" på ett ställe. Hon trodde inte det var något, men ville ändå att jag skulle avvakta med återföring och göra en ny undersökning efter nästa mens. Nu väntar jag på att få mens igen, så det händer inte så mycket. Om mensen kommer i tid och allt ser bra ut kanske jag kan hinna göra en återföring innan jul/nyår. Men räknar verkligen inte med något längre.

    Hur har det gått för dig? Hjärta Har du fått träffa någon annan kurator? Har du fått veta något mer om planen för gravsättning? Hur har det gått med stimuleringen?

    Hm, okej. Ja, jag tycker också det känns osannolikt. Men hade de någon annan förklaring? 
    Läste att du gjort en återföring nu, så bra att det inte var några fler komplikationer med livmodern och att de kollade ordentligt. Håller tummarna för positivt resultat! ❤️

    Har inte träffat någon kurator, har inte orkat ta tag i mitt mående. Ringde Kyrkogårdsförvaltningen igen idag. Visade sig då att barnet är på ett krematorium på annan ord och inte kommit till kyrkogården än. Ringde krematoriet som sa att transport inte sker automatiskt utan att man måste ordna den själv, antingen boka transport för 2000 kr eller hämta och lämna askan själv. Så jag har i princip väntat på att höra om gravsättning i onödan. Önskar någon hade berättat att jag behöver ordna transport så hade jag gjort det för länge sedan. Vi gjorde aborten på ett sjukhus på annan ort (inte där krematoriet är) och bad om gravsättning på en kyrkogård som är nära där vi båda växte upp.

    Gjorde ett nytt försök i november. Det gick sämre än de tidigare försöken men då sa kliniken plötsligt att vårt oktoberförsök där vi inte gick till plock var för nära inpå aborten. Så de ändrade sig om det. Fick ut mycket färre ägg än tidigare och hade sämre utveckling, fick en enda blastocyst. Haft så dåligt samvete för min son under ruvartiden. Tänkt mycket på honom och kollat bilder. Har nog försökt förtränga vad som hänt men blev svårt när jag började hoppas på ett annat barn ❤️
  • Quincey
    Kabeln skrev 2024-11-26 10:07:07 följande:

    Jag har precis fått positivt Test, 2-3 veckor säger stickan men utifrån senaste mens så är jag i vecka 5. Denna graviditet behövde jag inte äta letrozol utan kroppen verkar ha kommit igång av sig själv efter aborten. 


    På många vis glad att kroppen kunde av sig själv men väldigt blandade känslor. Vi kommer inte gå ut med graviditeten förens efter vi gjort och fått svar på NIPT igen. Vilket kommer vara hemskt att vänta på provsvar igen då det var det som sist gav dem hemska beskeden. Kan man kräva tidig kontroll/tätare kontroller när man varit med om detta?

    Håller mina tummar för er andra om positiva besked❤️


    Stort grattis! ❤️ Jag vet att man får gratis NIPT om man tidigare haft graviditet med kromosomavvikelser, vet inte hur det ser ut med kontroller. Förstår att det är jobbigt att invänta resultat igen men det borde vara extremt liten chans att det ska hända igen så försök att inte stressa upp dig för det ❤️
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-01-02 01:03:07 följande:
    Ja det är skönt att det inte blev några fler komplikationer ❤️
    Tyvärr blev det negativt resultat. Det var 7e återföringen och jag börjar bli rädd att det är kromosomfel på alla våra embryon. Det kan ju vara en anledning till att det inte fäster tänker jag.  

    Åh jag förstår 😔❤️ Det är verkligen tuffa känslor att hantera. Jag själv flyr nog lite från känslorna. Håller mig sysselsatt med träning, jobb, träffa folk osv. Det är bra för mig att ha en kuratorstid bokad så jag måste tvinga mig själv att prata om det. Tycker det är svårt att prata med andra om det då jag inte känner någon som själv gått igenom det här. 

    Men fy, då har du behövt vänta all den här tiden i onödan 🥺 Dåligt att de inte gav information om det! Hur blir det nu? Måste ni vänta till våren?

    Men vad konstigt att de ändrat sig helt plötsligt. Då va det ju som du trodde. 

    Kan förstå det här med dåligt samvete och att det blir mer känslosamt nu.❤️ Jag har haft och har dåligt samvete. Så svårt att sörja ordentligt då tycker jag. 

    Hur har det gått nu efter återföringen? 
    Åh nej jag beklagar 💔 Hur många gånger har ni plussat av de 7? Vad säger läkarna? Förstår vad du menar, är också rädd att det är kromosomfel på alla embryon, får panik av den tanken. Har samtidigt inte hört om någon annan som har ett sådant problem men man börjar undra hur man kan ha så mycket otur.

    Tror verkligen det är bra att hålla sig sysselsatt som du säger, enda som hjälper att känna att man har ett liv utanför den här sorgen. Ska försöka prioritera mitt mående i år. Hur var det du hade fått kontakt med din kurator?

    Ja det känns läskigt att vi inte vetat och väntat i onödan. Precis innan jul hämtade vi askan på krematoriet. Den lilla lådan satt och väntade på oss med en etikett där det stod ?Barnet?. Pratade med den lilla lådan, grät och pussade på den. Kändes ändå fint att återförenas med min ängel en stund. Vi lämnade över den till kyrkogården där hans aska ska spridas, det skulle bli till våren. Nu vet jag iaf var han är ❤️

    Vi fick vara en blastocyst vid sjätte äggplocket, med tanke på hur få ägg jag fått, dålig utveckling på de befruktade, bara en blastocyst och att den hade sämre kvalitet än de tidigare kände jag mig väldigt tveksam och ledsen direkt vid återföring. Men jag testade positivt och var sååå glad att få vara gravid igen. Kändes som att det kanske fanns en mening med allt som hänt trots allt. Brf skulle bli i augusti, ett år efter aborten. Hade en liten röd blödning i vecka 6, sen små bruna blödningar i vecka 9 och idag konstaterades MA, inget foster syntes och hinnsäcken mättes till 6 veckor. Hade en känsla av att det var för bra för att vara sant.. Nu blir det cytotec och hela den processen igen om det inte blöder ut av sig självt. Ska sluta med progesteron. Känns helt hopplöst och fruktansvärt. Men inte lika vidrigt som att genomgå aborten så får väl ta mig igenom detta på nåt sätt. 
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-01-13 21:55:00 följande:

    Tack ❤️ Har plussat 2 gånger sammanlagt. Första gången jag plussade var det kemisk graviditet. Så fick mensen någon vecka senare bara. Jag nämnde min oro för läkaren som gjorde återföringen. Hon svarade väl inte direkt på det, men hon pratade lite om att embryon ju kan testas men att det inte görs i Sverige tyvärr. Jag är skriven på en klinik i min hemstad, men får åka till en annan stad för äggplock/återföring. Så kan känna att det är lite svårt att veta vart jag ska vända mig med vissa frågor. 

    Jag tror det är bra till viss gräns att hålla sig sysselsatt. Men jag kan känna ibland att jag trycker undan mina känslor istället för att ta tag i dem. Det tycker jag du gör rätt i! 🤗 Vi fick en tid till henne direkt när vi fått svaret på fostervattenprovet. 


    Åh vad fint att ni fick återförenas en stund. Och skönt att du vet vart han är nu. Hoppas det kan hjälpa dig i sorgen ❤️

    Verkligen jättetråkigt att höra 😔 Och så hemskt när man får upp hoppet och sen blir nedslagen igen 🥺 


    Hur går ni vidare nu? Planerar ni nytt äggplock eller har ni kvar något embryo från tidigare äggplock? Måste verkligen vara jobbigt att behöva gå igenom så många äggplock med så lite utbyte 🥺

    Jag har tagit en liten paus med återföring för att kunna leva lite den här månaden. Tror det blir återföring nästa cykel. Men börjar tappa hoppet. Tiden går så fort känns det som.


    Tog också upp det med min klinik och fick inte heller något direkt svar, bara att jag ser ut att inte ha så bra äggkvalitet. Jag vet inte om det stämmer, kan vara många olika saker som man inte utreder. Vad säger er klinik, kan man göra någon utredning för att förbättra chanserna att det fäster?

    Förstår, kanske kommer känslorna ikapp en senare. Ska höra av mig där jag gjorde fvp och se om jag kan få en annan kurator bara.

    Vi har använt upp alla äp i vårt paket nu så får sätta in de vi har i frysen från tidigare omgångar. Måste vänta ca två månader. Ja tiden går så fort och det ger så mycket ångest tycker jag. Hur gammal är du förresten?
  • Quincey
    Kabeln skrev 2025-01-13 22:11:08 följande:

    Åh blir så ledsen men ändå tacksam att kunna återkomma till denna tråd som ännu skrivs av er. Att få skriva med andra som genomgår samma läker mig❤️


    Jag var på inbokad NIPT idag. Inga hjärtljud. Startat med första tablett idag och fortsätter imorgon. Fostret var i v7 men jag skulle vara i v12. Övertygade om att få göra abort hemma nu då det var möjligt fast dem helst ville ha mig på patienthotell. Världen brister igen och jag inser det var ytterligare ett sjukt foster. Blandade känslor, glad att slippa samma som sist men trodde också att det verkligen skulle gå nu. Naturligt gravid och så mycket symptom denna gång? så får se hur det går nu hemma imorgon. Sjukskriven igen. Fy fan. Sänder massvis av styrka till er båda. 


    Fy fan beklagar verkligen 💔 Vilken chock. Livet kan verkligen vara vidrigt och orättvist. Hur har det gått för dig? ❤️

    Jag tog cytotec i måndags, blödde mycket i 8h och sen inget mer. Alla jag hör av mig till tycker det låter normalt och att jag ska avvakta. Samtidigt har man ju läst att det kan finnas rester kvar då. Tog ett gravtest imorse med två starka streck 😩 Totalt mörker sedan vårt ultraljud. Hade också massa gravidsymptom fram till ultraljudet.
  • Quincey
    Kabeln skrev 2025-01-27 20:48:08 följande:

    Tack det betyder mycket att få skriva med dig❤️

    Det har gått okej. Tror jag är samma som du i känslorna, vet inte om det skjuts undan men kurator har vi inte sett behov av att gå till. 


    Första aborten i v15 blödde jag i typ 6 veckor konstant. Mycket. Nu denna abort har jag blött konstant men mycket mindre och mindre smärta i ca 2 veckor. Första aborten hade jag första testet med positivt för att sedan vänta nån vecka till och få ett negativt resultst. Så prova igen om ett tag är mitt råd. Ta hand om dig!


    Håller med, betyder mycket att fortsätta skriva i den här tråden med er två ❤️ Man känner sig så annorlunda som fick bebis med trisomi 21, ingen i min närhet som fått det. Skulle känt mig fruktansvärt ensam utan den här tråden,  speciellt när jag fått bebis med DS efter en massa IVF och nu MA efter DS.. 😒 Man tänker att man är den enda som drabbas av denna otur.

    Åh 6 veckor låter så mycket. För mig var det som jag misstänkte. Även om alla sa att det lät normalt så visade det sig vara mycket rester kvar på återbesöket. Fick en ny dos Cytotec och har nu blött lite konstant sedan dess, i 1,5 vecka. Gravtestet har blivit svagare så är på väg åt rätt håll. Har fortfarande rester kvar, ca 11 mm men det anser det ändå vara fullbordat vid 15 mm eller mindre så nu är det bara att vänta på att hcg sjunker helt. Vilket det borde göra om ca 1,5 vecka om det stämmer att det halveras var 48h.

    Hur mår du nu? ❤️
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-01-30 00:44:10 följande:

    Man tycker ju att de borde kunna göra fler utredningar. Speciellt på oss som är med om så mycket motgångar i det här. De har inte sagt något alls om det. Nu efter jag faktiskt blev gravid så mena de på att då verkar det i alla fall inte vara något med min livmoder. Får kanske prata med kliniken igen. 


    Hur många återföringar har du gjort? Och hur många plus? 


    Gör det om du känner att det kan vara bra för dig ❤️

    Okej 😕 Hur många har ni i frysen? 


    Ja det ger verkligen mycket ångest. Börjar tänka att det kanske aldrig blir något barn för oss. Och om det blir så har jag lagt all den här tiden och energin på ingenting. Jag fyller snart 36. Det är väl kanske ingen ålder när man gör IVF, men tiden går som sagt fort. Hur gammal är du? 

    Hur har det gått för dig efter missfallet? ❤️?????


    Ja verkligen, blir förkrossad när jag tänker på att jag kanske bara slösar tid och att det hade gått att hitta ett fel om man bara letade lite. Min klinik sa något om att man kanske kommer kunna testa blastocyster i Sverige i framtiden, men blir om minst 2 år. Det är en lättnad ändå och tröst man kom längre än de där 12 första veckorna, även om det slutade som det gjorde.

    Vi gjorde totalt 2 återföringar med våra landstingsförsök. Båda var av 3-dagars embryon, vi fick inga blastocyster. Testade negativt båda gångerna. Började sen på privat klinik och då fick vi vår första blastocyst ❤️ Fått plus på 3 av 3 återföringar på nya kliniken. Är otroligt tacksam för det, var ett totalt mörker när jag trodde att vi aldrig skulle få en blastocyst och första kliniken började prata om äggdonation. 


    Vi har 5 i frysen från omgång 4 och 5, bara en är blastocyst från dag 5. Samma här fyller 36 i år och känt många gånger att det kanske inte är menat. Men man vill göra allt man kan, tror inte man kommer ångra tiden och energin. Tiden går dock fruktansvärt fort, vi började försöka för snart 4 år sedan 😔

    Var på återföring i veckan och behövde inte skrapas tyckte de så får vara glad för det. Dock känns det som att det kommer bli utdraget med blödning och hcg som ska sjunka, sen vänta en cykel..,

    Hur går det för dig? ❤️

  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-02-21 18:33:02 följande:

    Hej,
    Hur går det för er Quincey och Kabeln? 


    Hej Sorgsen,
    Hur har det gått med återföring? ❤️

    Har haft mycket ångest på sistone och oro över att fyra graviditeter haft kromosomfel. Börjar undra om enda lösningen är att försöka utomlands och testa blastocysterna, men det känns helt övermäktigt. Träffade nyligen min fd närmsta kollega som skulle få barn två veckor innan mig. Blev förvånad att jag inte kände så mycket, var bara glad för hennes skull. Får höra att jag är så stark men känner mig som världens svagaste för är så arg och vill ge upp hela tiden men antar att det är starkt att fortsätta och fortsätta..

    Hoppas det har gått bra för dig ❤️
  • Quincey
    Kabeln skrev 2025-02-02 13:18:46 följande:

    Ja visst känner man sig annorlunda. Känns som alla runt omkring en bara har härliga upplevelser av graviditet. Att allt går så enkelt.


    Nu har jag slutat blöda, fått negativt på gravtest och positivt på ägglossningstest så vi väljer att försöka direkt igen. Inte invänta mensen. Är på så många vis tacksam att för oss har alla gånger gått naturligt att bli gravid, första graviditeten med hjälp av letrozol men då gick det direkt. Den verkar som efter det att min kropp kickat igång sig själv. Men känner en tomhet att försöka nu igen. Första steget att bli gravid. Andra att invänta tiden helt enkelt tills jag vet om det är ett foster, besked om ett friskt barn osv. Jag är som bara tom och kanske lite ledsen över att den där spännande förväntansfulla delen är vi helt snuvade på. Med DS och MA så känns det som att vi inte kommer få uppleva det glada i det hela över huvudtaget. Svårt att veta om andra som inte själva gått igenom det förstår. Försöker motionera och boka in roliga resor nu i närtid för att inte gräva ner mig för mycket. 


    Ja det är så många steg som ska klaffa för att vi ska komma tillbaka till var vi var. Håller med, vi är verkligen snuvade på glädjen, spänningen och det fina med det hela vilket känns förjävligt och så orättvist.


    Hur har det gått för dig? ❤️ Tror verkligen det är bra att distrahera sig, förhoppningsvis blir det enklare när det är vår och sommar snart.


    Jag testade negativt för nån vecka sen och fick positivt på äl 3 dagar efter det så nu verkar kroppen vara återhämtad, tog 2 månader från att graviditeten faktiskt stannade av.

  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-02-25 18:37:26 följande:

    Hej!


    Jag har testdag på torsdag. Men har redan tjuvtestat varje dag i snart 1 vecka. Varje test har faktiskt varit positivt, men vågar inte hoppas något. Tycker inte det blivit starkare, men inte heller svagare. Den här gången tar jag Cyclogest, så vet inte om det gett verkan.

    Fy vad jobbigt 🥺❤️ Jag förstår dig. Det är ju min rädsla också - att våra embryon har kromosomfel. 


    Att göra det utomlands som du säger är ju ett alternativ. Men förstår att det kan kännas tufft att göra hela den resan. Men har du fått gjort någon missfallsutredning? 

    Vad skönt för dig att du inte kände annat än glädje för hennes skull. Jag har en vän som fick barn nyligen. Hon och jag berättade tidigt för varandra om våra graviditeter. hon blev gravid några veckor efter mig. Jag har självklart varit glad för henne, men samtidigt känt en sån sorg över att jag ju också borde varit där. 

    Förstår vad du menar. Jag känner mig så känslomässigt svag. Men egentligen tycker jag att vi är jäkligt starka som orkar kämpa på i livet trots alla motgångar. Och att vi, som du säger, faktiskt fortsätter. De som inte gått igenom den här kampen kan aldrig förstå helt hur tufft det är. ❤️

    (Vill förresten byta namn från ?anonym Sorgsen? till det jag valde när jag skapade kontot. Men valde ett namn som tyvärr kan hänvisas till mig, så vågar inte 🙈. Vet inte heller om man kan byta det namnet)


    Hej!

    Åh grattis, vilka fantastiska nyheter!! ❤️ Hur har det gått för dig? Håller tummarna för en frisk graviditet som går hela vägen!

    Nej får inte göra missfallsutredning. Våra 2 kemiska räknas inte.. Har varit bortrest ett tag, varit skönt att tänka på annat. Nu är planen att göra återföring i denna cykel äntligen!

    Hmm vet inte, men är ju dags för ett nytt lyckligare namn när du är gravid igen ❤️
  • Quincey
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-04-08 22:26:18 följande:

    Hej!

    Tyvärr blev det tidigt missfall, eller om man kallar det kemisk graviditet 😔 Har 2 embryon kvar. Planen är att göra de två återföringarna innan sommaren. Och om det inte blir något av dem så blev jag erbjuden att få göra en hysteroskopi innan nästa äggplock. 


    Okej jag förstår. 
    Härligt med resan! Har du ett jobb där du lätt kan ta ledigt och resa bort? 😊


    Härligt att du får göra återföring den här cykeln! ❤️ Här blir det också återföring den här cykeln. 


    Åh nej, beklagar 💔 Vad tufft det är. Är du ok? Har du gjort någon typ av undersökning av livmodern tidigare? Sätter du in båda nästa gång eller efter varandra, och hur lång tid behöver du vänta mellan insättningarna då? Tänker också att jag borde hinna med 2 återföringar innan sommaren.

    Egentligen inte, den här resan bestämdes för ett halvår sedan, som tur är passade det bra tidsmässigt eftersom vi bara kunde vänta förra månaden.


    Spännande! håller tummarna för oss båda. Jag trackar äl nu, hur långt har du kommit? 

Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort