VAD är det ni stör er mest på hos er svärdotter?

Många glömmer att i en relation mellan två människor så är det två människor som har lika mycket ansvar. Man kan inte förändra andra, bara sig själv. Så börja där. Varför stör du dig på att din svärdotter sitter halvnaken vid frukostbordet? Hur får det dig att känna? Hon respekterar inte din önskan om hur du vill ha det i ditt hem. Är det ett stort problem för dig? Eller är det kanske helt och hållet din svärdotters problem?

Om du slutar se det som ditt problem och accepterar att din svärdotter har en sida som du inte gillar, men kanske kan lära dig att leva med, så kan du känna dig bättre till mods när hon sitter där och fläker ut sig könshår. Din son har ju trots allt valt henne, och man får anta att han har valt henne för att hon får honom att känna sig bra. Det kanske är värt lite könshår vid köksbordet?

Kan du verkligen inte tåla könshåret så kanske du kan ta ett till samtal med svärdottern och förklara för henne att du är lite känslig när det gäller könshår och att du undrar om hon kan tänka sig att sätta på sig ett par byxor för din skull. På så sätt har du inte klandrat henne för något, utan berättat om problemet ur din synpunkt. Om hon vägrar kan du ju säga att du tyvärr då måste be henne att äta frukost i ett annat rum, då det är ditt hem och där gäller dina regler. På ett vänligt sätt där du också säger att du verkligen tycker om henne och det är ingenting personligt, men att du måste få ha vissa regler i ditt eget hem.

Ja fast frågan är ju HUR hon tagit upp det med henne. Om hon sätter sig ner och pratar med henne ordentligt och säger att här i huset ser reglerna ut så att man har på sig pyjamasbyxor vid fruktosten, och hon då inte respekterar detta, ja då är det nog dags för TS att säga till svärdottern att äta sin frukost i ett annat rum, för husets regler måste respekteras.

Visst är det respektlöst men vad hjälper det ts att sitta här och beklaga sig över det? Och jag kan inte tänka mig att det blir så populärt hos svärdottern om ts går via sin son och pratar bakom ryggen om henne.

Visst förstår jag att mammor pratar med sina söner ;) Det står helt rätt till om det är så. Men jag tror inte att problemet löser sig på lång sikt om ts tar den vägen. Självklart om hon har försökt allt hon kan med flickvännen och inte kommer någon vart att det kanske är dags att ta upp det med sonen, men det funkar nog bäst för alla om hon går via flickvännen först och gör allt hon kan för att nå fram till henne.

Jomen precis, om man inte alls når fram till henne så är den sista utvägen att gå genom sonen. Men som sagt, om man ska tänka på framtiden och förhållandet till svärdottern kanske man ska börja med att försöka närma sig henne. Jag ursäktar inte hennes beteende och mår själv lite illa när jag tänker på könshår vid matbordet, men det hindrar ju inte att bete sig som en vuxen och försöka lösa situationen på bästa sätt och skapa goda förhållanden. Det hjälper inte alltid att bara skylla på andra, även om andra kanske har fel. Ibland får man vara den mogna personen och ta itu med saken på ett vuxet sätt.

Bara ts vet på vilket sätt hon tog upp det med svärdottern och om hon tycker att hon gett henne tillräckligt många chanser.

Det beror på situationen och hur mycket man tycker det är värt att satsa på att skapa ett gott förhållande med svärdottern - ÄVEN fast hon kanske har fel. Rise above it vettu Ibland vinner man på det.

Ingen i tråden vet hur ts har tagit upp det med svärdottern. Det kan ju till exempel ha varit såhär (nu får du ursäkta att jag spekulerar lite ts tills du kommer och försvarar dig själv ): Svärdottern kommer ner med bara linnet på sig och fläkte ut sitt könshår vid frukostbordet. TS skrattar till lite nervöst och säger "Ska du inte ta på dig ett par byxor vid frukostbordet?" varvid svärdottern säger "nej, jag brukar aldrig ta på mig kläder förran efter frukost". Svärdottern kan då ha missförstått situationen och tror att svärmor bara tycker det är lite underligt, inte att hon kräver att man har kläder på sig. Visst, svärdottern kan vara korkad eller provocerande, men det KAN ju också ha varit ett missförstånd. Och även om TS tyckte att hon uttryckte sig klart så kanske hon kan ge en andra chans innan hon pratar med sonen - för TS egen skull då hon ju gynnas av ett bra förhållande med sin sons flickvän.

Jovisst, men ts kan bara ta ansvar för sitt eget beteende. Bestämmer hon sig för att ge upp med svärdottern är det hennes beslut. Ibland kan det dock vara värt att anstränga sig det där lilla extra för att få relationer att fungera, iallafall i början. Jag försvarar inte svärdottern alls - jag hade haft många och långa råd till henne, tro mig Men nu är det ju ts som är här och vill ha råd.

Som sagt, bara ts vet på vilket sätt hon tagit upp det, och om hon tycker att det är värt att göra det igen.

Vad konstigt att hon verkade förstå och ta det till sig men att hon ändå fortsätter. Jag hade då påpekat det nästa gång hon kom till frukostbordet utan byxor, sagt "oj har du glömt byxorna igen? Minns du vad vi pratade om? Gå och ta på dig ett par byxor och kom tillbaka sedan." Händer det inget DÅ, ja då är det dags att ta sig ett ordentligt snack med henne eller sonen om att tyvärr är de inte välkomna på frukost om de inte följer husets regler. Det är att ta itu med det på ett effektivt och konstruktivt sätt. Så hade jag gjort iallafall. Lycka till hur nu du bestämmer dig för att göra.