Anonym (syndare) skrev 2013-07-12 08:29:56 följande:
Det hoppas jag verkligen att det inte gör. Jag tar emot vilket straff som helst, bara det inte på något sätt handlar om att mitt barn råkar illa ut. Jag lever hellre med ångesten att jag svurit falskt än att det faktiskt händer något.
Har du någon gång ljugit och dessutom svurit falskt?
Ljugit, ja, men aldrig på någons liv. Jag känner ingen som är så vidskeplig att de skulle lägga något värde vid att man gör något sådant, så det har liksom aldrig varit aktuellt. När det kommer till att ljuga eller berätta sanningar så handlar det i grunden bara om EN enda sak, och det är
förtroende. Litar jag på den här människan eller inte? Om jag ändå inte litar på henne så kan hon väl svära vid vilka saker hon vill - har hon inte mitt förtroende sedan innan så kommer jag ju ändå inte att lita på att det hon säger är sant.
Och du -OM det nu skulle hända ditt barn något, så är det en olyckshändelse! Sånt händer alla barn då och då, och det har absolut inget att göra med om deras mammor har dragit in dem i besvärjelser eller inte.